Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pierre och Fredrik Deland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som utgöra en teaterföreståndares dagliga och nattliga sällskap,
när han fattat sin sak så som Pierre Deland, och han afled
redan följande året, den 13:de November 1862.
Under de två första decennierna af sin verksamhet såsom
teaterledare, hade Pierre Deland det erkändt bästa
landsorts-sällskapet under sin spira, och han verkade i disciplinärt
hänseende serdeles välgörande i detta fall. Och det var en sträng
spira han fbrde i sina kraftiga dagar; han bekymrade sig fullt
ut lika mycket om sina sujetters enskilda som konstnärliga
lif, och han tålde inga oregelbundenheter i någotdera fallet.
Det Delandska teatersällskapet åtnjöt derfor alltid en ovanlig
aktning i landsorten, och flere af både hufvudstadens och
lands-ortens bästa skådespelare den tiden, böljade sin bana hos
honom, och fingo dervid en ledning, som tacksamt erkändes af
de flesta, om den också af en och annan förnekades. De
mindre framstående fingo både lära sig spela och vara folk, något
som den tiden icke var så särdeles vanligt vid landsortsteatern,
ehuruväl man der ännu i allmänhet hade teaterföreståndare,
som voro sin ställning vuxna. Ty i de dagame var det inte
ännu så alldeles vanligt att man blef teaterdirektör, derför att
man icke dugde till aktör, något som sedermera praktiserats
mer än en gång både här och der i landet. Män, sådana som
Torsslow och de båda Delandeme, hofsekreteraren Berggren samt
förut De Broen och Svanberg visste att förskaffa teatern
aktning, äfven om den endast etablerades i landsortsstäderna.
Under de sista tiderna af Pierre Delands
teaterföreståndar-skap hade förhållandena betydligt förändrats. Sedan Stockholm
fått flera scener, sökte sig de flesta förmågorna dit, och
löne-vilkoren för sujettema stegrades så betydligt, att det blef
honom liksom flera andra, omöjligt att konkurrera med dem, och
med undantag af honom sjelf och hans närmaste, var hans
sällskap under de sista åren af femtiotalet icke särdeles
framstående. Men han var också mannen att ensam hålla det hela
uppe, och det var just detta han gjorde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
