Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pierre och Fredrik Deland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
banan, men naturligt nog stannade saken vid detta enda
försök. Språket lade stora svårigheter i vägen, frånvaron af all
tradition for spelet bidrog nog också till att försöket stannade
härvid, och det lyckades lika litet på detta som på andra
områden att göra skandinavismen praktisk.
Deland hade for öfrigt som teaterdirektör tur ända in i
det sista. Han slutade sin bana som sådan med uppförandet
af Cramérs »Symamsellema», som från den 28:de Augusti till
och med den 30:de September 1848 spelades tjugufem gånger
på Djurgårdsteatern och med hvilket mycket lofvande och af
publiken med stort bifall mottagna originallustspel han nedlade
sin spira. Han utförde sjelf deruti Hattmakaren—fabrikörens
roll, och bidrog derigenom i hög grad till det glada styckets
framgång.
Om ryktet talar sanning skall allmänheten ännu en gång,
och detta snart nog, fl tillfälle att återse den värderade
skådespelaren i en af hans bästa roller, nämligen som »Per klockare»
i »Erasmus Montanus», hvilket stycke vid det blifvande
Hol-bergsjubileet på Kgl. teatern lärer komma att uppsättas, och
till hvilket direktionen försäkrat sig om hans biträde. Att
detta blir en högtid för alla vänner af ett godt och oförfalskadt
skratt, är lika säkert som att det blir för den gamle
konstnären en väl unnad triumf, hvilken i ett yngre slägtes
hog-komst skall fasta hans minne som representant för en
konst-rigtning, hvilken nu är i det närmaste försvunnen från våra
scener.
Och när man betänker, att det är vid fylda sjuttiotvå år,
som den gamle ännu med fullt bibehållande af både själs- och
kroppskrafter kan utföra denna gästroll vid ett så minnesvärdt
tillfälle, som på nordens förnämste komiske författares
tvåhundrade födelsedag, kan man i sanning kalla honom en
lycklig man och framför allt en lycklig skådespelare. Det bevisar,
att det finnes en stark åder af lifskrafb och seghet i den gamla
wallonslägt han tillhör, och af hvilken vi skulle önska att ännu
flera ätteläggar funnes kvar, till fromma för vår
fosterländska scen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
