Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olga Björkegren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väckande andliga impulser, och icke uteslutande teknisk exercis.
Den kan ju vara mycket nyttig och välgörande for dem som
sakna egen uppfattningsförmåga, men äro i besittning af de
nödvändiga uttrycksmedlen, och sådana finnas nog många, och
man kan nog få se ganska märkvärdiga resultat af en på detta
sätt anbringad dressur — men sjelfmedveten konst blir det
väl sällan eller aldrig. Det fins någonting högre än den
exercisen, och det är att låta den egna individualiteten hos hvaije
konstnär komma till sin rätt, och få verka utan band af en
disciplin, som kan vara på sin plats inom elevskolan, men är
komplett förkastlig utanför densamma. Ty på det sättet skapar
man endast viljelösa maschiner, som röra sig med ett slags
konstladt lif, så länge dressören håller i trådame, men som
falla ihop till intet när han släpper dem, derför att de aldrig
fått vänja sig att stå för sig sjelfva. Den sortens ledning har
Olga Björkegren aldrig varit underkastad, åtminstone icke på
den sednare tiden, och hon skulle heller aldrig underordnat
sig en sådan. Hon har for mycken medfödd sjelfständighet och
för klart, naturligt omdöme, för att icke värdera den ädla
friheten, äfven om den någon gång skulle blifvit lagbunden genom
goda råd, och det skadar ingen frihet, ty de upphäfva den icke,
det luttrar den endast.
Oroande rykten hafva på de sista tiderna spridt sig om
hennes helsotillstånd. Man har trott sig veta att det skulle
vara allvarligt rubbadt, och att den med rätta så uppburna
skådespelerskan skulle behöfva en längre tids hvila för att åter
kunna upptrada på scenen. Tyvärr lär det verkligen vara sant
att hon genom ett allt för träget sceniskt arbete, i synnerhet
under turnén förliden sommar, för närvarande lider af trötthet
och nervositet; men några månaders vistande i utlandet, och de
nya intryck hon der skall få emottaga, jemte den absoluta
hvilan från allt praktiskt teaterarbete, skola nog snart återställa
denna i grund oeh botten starka och sunda natur.
Den svenska teatern har heller icke råd att undvara henne;
ty hon är bland alla de unga, den enda, som lofvar att blifva
något stort. Jag säger med afsigt: lofvar, — ty hon är på väg;
men målet är ännu icke upphunnet. Måtte hon hafva kraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
