- Project Runeberg -  Svenska skådespelare. Karakteristiker och porträtter /
241

(1884) [MARC] Author: Frans Hedberg With: Vicke Andrén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Charlotte Dorsch-Bosin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förråda sig, och är det icke en komplett brist på omdöme hos
läraren, att icke efter någon tids fortsatta arbeten kunna bättre
särskilja hvetet från agnarne, än att han låter verkliga anlag
gå och kanske i stället behåller odågorna qvar? Kanske skulle
det kunna tillåtas mig, att med stöd af en tolfårig erfarenhet
om saken i fråga, få forsöka besvara det spörsmålet. Jag börjar då
med den ärliga bekännelsen, att jag tror det vara lika lätt for
läraren i en elevskola att misstaga sig om elevens begåfning,
som for läraren i en vanlig skola. Huru många skolpojkar,
som sedan blifvit stora och namnkumliga män, hafva icke från
skolan fått med sig intyget om en ganska medelmåttig
begåfning — och skall man derför antaga som en orubblig trosartikel
att läraren varit antingen oärlig eller dum ? Låter det inte tänka
sig, att lärjungen vid tiden för pröfningen befann sig i ett så
outveckladt stadium, att omdömet icke gerna kunde utfalla
annorlunda än det gjorde? År det vidare absolut gifvet att man
förklarat individen i fråga komplett oduglig, derför att man
funnit begåfningen då antingen för ringa eller för ensidig,
re-latift till de befintliga rikare, hvilka det derför varit en pligt
att i främsta rummet söka leda och utveckla?

Hvar och en, som haft tillfälle att iakttaga den
märkvärdiga metamorfos, som två eller tre år kunna åstadkomma i,
till exempel, en ung flickas hela yttre och inre menniska, vet
mer än väl huru svårt det är att af den sjuttonåriga,
halfut-vecklade flickans gängliga gestalt och halfvaknade intelligens
kunna döma till hvad den tjugoåriga kvinnan skall blifva. Och
det kan bestämdt icke vara lättare att säga om profeleven vid
samma ålder, som naturligtvis lider af samma inskränkning i
utvecklingsarbetet, om det är skäl för henne att kasta bort
några dyrbara år af sitt lif, för att sedan sjelf få göra den
bittra upptäckten, att hon misstagit sig på sin kallelse. Ty,
låt oss väl komma ihåg, här spelar den inre böjelsen, den så
kallade lusten för teatern, inför läraren absolut ingen roll. Hvem
har icke vid sjutton år lust för teatern? Jag vet menniskor som
i hela sitt lif haft lust för teatern, men hvilka aldrig kunnat
uttala en replik eller göra en åtbörd så, att de voro lämpliga
för scenen. När nu hvarken stämman, figuren, anletsdragen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:32:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhsvsk/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free