- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / I. /
58

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två ljus - 1. Det röda ljuset

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hus med mörka väggar och små fönsteröppningar, och på
hvars ena sida det såg ut som om huset haft ett slaganfall,
så snedt och lutande var det; — och det ljuset lyste lika
dunkelt och sorgligt som om det hade i all evighet varit
bundet vid jordens grus, trots gnistans ursprung, som hade
tändt det till låga.

Det är historien om dessa tvenne ljus, som jag nu vill
berätta för dig, värde läsare. Du minns säkert huru den
haltande lilla demonen i Le Sages qvicka berättelse kom
till den unge studenten från Salamanca, och hvilken tjenst
han gjorde sin räddare? Äfven till mig kom i natten en
sådan liten figur, som lyftade taken utaf husen och visade
mig scenerna derinuti. Denna lilla demon var fantasin,
och om du tycker att berättelsen haltar, så måste du
anklaga honom och icke mig.

*


1. Det röda ljuset.



Det lyste öfver ett skrifbord, i ett högt och dystert
arbetsrum, der stora, takhöga bokhyllor voro nästan de
enda möblerna omkring väggarne. Det stod uti en silfverstake,
och det var ett tjockt vaxljus, derför lyste det så
starkt. Mörkröda sidengardiner hängde ned vid sidorna
af fönstret ända ifrån tak till golf, och derutaf kom sig det
rödaktiga skenet.

Detta sken föll närmast på en medelålders man med
skarpa, nästan stränga drag och rakt, gråsprängdt hår, som
satt lutad öfver några på bordet utströdda papper. Hans
knutna hand hvilade tungt och nästan triumferande på ett
af papperen: det var en kunglig fullmakt på en af de
högsta platserna inom lagskipningens område; ty mannen
var en den stränga rättens, en den omutliga rättvisans
målsman.

Den andra handen stödde en hög och af tankeansträngningar
och ärelystnad fårad panna, och medan ett på samma
gång stolt och bittert löje krusade de tunna läpparne, sade
han halfhögt för sig sjelf:

“Och jag har uppnått det!“

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:33:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhsvv/1/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free