Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - “Liten Karin“ - 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITEN KARIN.
med tro på att: “Skulle en prompt ha qvinnfolk ombord,
så vore
fall Kari den mest golika en kunde få tag i“ —
och det var minsann ingen liten seger för “liten Karin“.
Efter ett par timmars styft arbete var man ändtligen
af det “elemenskade“
grandet, som Anders upprepade
gånger uttryckte sig, och seglen hissades på nytt, och nu bar
det af utåt
TräÖiafvet med god fart; ty vinden som hade
hvilat sig litet omkring niotiden på qvällen, friskade upp
igen efter klockan elfva, som den brukar göra i
skärgården, när den tänker blåsa ett par dagar.
Ida tycktes riktigt vilja ta" igen skadan, så kilade hon
af förbi Rönsholmarne och uppåt Elgö der norra farleden
går fram. Ett stycke från nämnde ö ligger också ett grund,
och Peter höll sig nu visligcn på ett respektabelt afstånd
ifrån det, då Anders som ännu stod i fören, hastigt utropade:
“Nej se ta’ mig
attingen står inte der en på och är
lika illa deran som vi nyss!“
“Ja, och det är en kutter till!“ svarade Zachris.
“Gud förlåte mig tror jag inte det är den som gjorde
spektakel af ’oss!“ utbrast Petter, med handen för ögonen [-for-]
{+för+} att se bättre; “ja, det är ackurat samma en!“
“Lofva te så ska’ vi ge’n qvitto!“ uppmanade Zachris.
“Ja, jag hade god. lust tc’t!“ svarade Petter, och lade
rodret lovart. “En ann gång kan di låta bli te morska
sig öfver andra!“
Och det var alldeles som om skutan sjelf ville vara
med om att hämnas den smälek hon nyss lidit, så raskt
och villigt lofvade hon upp i vinden och sköt med
brinnande fart förbi kuttern på bara ett par kabbellängders
afstånd.
“Nå, se nu har en då fått en prick på det här
grandet med, och det en som syns. ändå!“ ropade Petter
ironiskt i det han strök förbi. “En ann’ gång kan ni segla
som folk,
söndagsskepparc!“
Och han brast ut i ett skallande skratt, sekunderad
af Anders och Zachris, som gapskrattade allt hvad de
förmådde.
“Petter då!“ hviskade liten Karin, “låt bli och gör
,spektakel! En skall aldrig löna
ondt med ondt, står det i
Guds ord!“
“Men lika för lika, står det i gamla lagboken!“
menade Petter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
