Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A eller Ö - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nod ur skyn för att tumla sin gångare öfver blomstrande [-tii.lt,-]
{+fält,+} utan tanke på strid eller blod.
Som hon kom midt för de unga männen, togo de på
en gång af sig mössorna och ropade ett gladt hurra; men
de hade icke beräknat följderna af detta vågade sätt att
helsa en ung dam på
en galopperande häst. Hästen blef
nämligen rädd för den oväntade hyllningen, och kastade
sig åt sidan med ett språng och en stegring, som kunnat
kasta den skickligaste ryttare ur
sadelu. Men Lilly satt
qvar, och sedan hon gifvit sin häst ett lätt slag med sitt
ridspö, satte hon af i ännu starkare fart förbi de fårvånade
vännerna, sedan hon med en liten missnöjd böjning på det
vackra hufvudet besvarat deras oförsigtiga helsning.
“I)et var en liten satunge!“ utbrast Birger alldeles
ofrivilligt just i det hon satte af förbi, sedan hon tuktat
sin lättskrämda häst, och knappast bevärdigat de helsande
ungersvennerna med en flyktig blick, så upptagen som hon
var
af sin lustiga ridt.
“Ha, ha, ha!“ skrattade Harald, “tyckte du? Hon kände
inte igen mig i hastigheten! Nå, så mycket bättre, då blir
hon så mycket mera öfverraskad när hon kommer tillbaka!“
“Bara inte hästen durkar med henne,“ utbrast Birger
oroligt, i det han sprang några steg uppför backen för att [-kunna-]
{+knnna+} se åt andra sidan; “det var mycket oförsigtigt af
oss att ställa oss så der vid vägen och vinka med de hvita
mössorna.“
o
“Ah, det har ingen tara!“ försäkrade Harald tryggt,
“du såg ju hur hon hade hästen i sin hand! Hon sköter
honom nog, det kan du vara öfvertygad om! Det är
minsann inte första gången som hon farit fram så der som ett
yrväder!“
“Men jag tycker att det der sättet att fara
tram, är
temligen oqvinligt,“ fortsatte Birger efter en stund, sedan
han torgäfves sökt att få en skymt af den bortilande
ryt-tarinnan, “och jag
skulle bestämdt aldrig våga att
förälska mig i en flicka, som vore så der van att hålla åt sig
tyglarne!“
“Prat! Nu skall du inte
vara gammalmodig,“
skrattade Harald; “hvarför ska’ inte en flicka få röra sig och
vara glad och sitta på en yster häst! Behöfver det ta’ bort
något utaf qvinligheten ? Ska’ hon ovilkorligt sitta på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
