Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två fröknar - 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hårdt om inte
on ung flicka skulle kunna
få se ut genom
ett fönster, derför att det han stå någon nedanför på gatan.
Kom nu, Mina, öfningen är inte slut ännu, och vi måste
vara flitiga!“
Och Mina som verkligen hunnit fram till fönstret,
skyndade mycket hastigt att vända om
tillhaka till pianot,
der guvernanten i hast fick många anmärkningar att göra
vid tempot, som blef alltmera ‘rubato* ju längre Mina
spelade.
Om det var utaf ledsnad öfver
anmärkningarne, eller
af något annat skäl; men fastän Mina hade ansigtet vändt
från dagen, såg man ändå på halsen och öronen att hon
också var röd, och att moderns liknelse om kräftan passade
mycket bättre in på henne än på guvernanten.
Men fru Anderson var så upptagen af sin idé att
kunna komma på guvernanten med något snedsprång, att
hon icke gaf akt på sin dotter. Hon blef derför inte litet
förvånad när stycket var slut, och
Mina reste sig upp från
pianot ännu lika röd och blossande som förut.
“Hvad i herrans namn är det åt dig, flicka? Har du
feber?“ frågade hon.
“Nej, mamma,“ stammade Mina brydd; “men jag blir
alltid så fasligt varm när jag spelar!“
“Ja, det måtto vara ett fasligt göra,“ sade fru
Anderson, “det vet jag då att jag försökte häromda’n med
‘gubben Noach‘ och det värkte i fingrarna hela eftermidda’n!
Men tror inte Julie att man skulle kunna ta’ ett par
speltimmar mindre i veckan, efter ilina tycker att det är så
besvärligt ?“
“Det går inte an, tant lilla,“ svarade guvernanten
lugnt men bestämdt, “ty om det är meningen att Mina
skall komma någonstans med sin spelning så måste hon
arbeta oförtrutet. Det är det enda sättet att
kunna vinna
sitt mål.“
“Jaja, gudbevars, det der förstår
Julio bättre än jag;
men jag tycker i alla fall att det är ett riktigt
Marstrands-arbete.“
“Åhnej, mamma lilla, jag vill så gerna bli skicklig!“
utbrast Mina, oeh gick fram till modern för att smeka
henne, men passade på att kasta ännu en blick ner på
gatan, för att se om den unge mannen stod qvar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
