Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskar-Stina. Ett skärgårdsminne - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
SÖÖimar, han också;
mon det ska’
vi -då bli
tTå 0111. Var
det något på skötarne i morse?“
“Ja, det Tar en och en half val, förstås.“
“Allå, ja, si der. Vi va’ ute med noten vi, och fick
bara åtta kast.
Ka, ska’ du försöka få uthyrdt i sommar
något?“
“Måtte det, om det lyckas, kära farbror. Har I hyrt
ut byggningen ■ än ?“
“Ja, Nils var te stan i går och hyrde ut’en åt en
kungli sikter, och de’ va’ fråga om, att frua skulle ut och
se på’n i dag... för si duger det inte för fruarna, gu’
bevars, så får fäll inte herrarne ta’t, kan tänka. Di skulle
komma på ångbåten, och Nils ä’ inne efter dom. Jag tror
vädret kommer öfver på nord på midda’n, för det står
molnigt derbortåt, ser jag.“
“Ja,, det kan nog hända, det.“
“Såg du te några knipor i morse, Janne?“
“Nej, men ett par
ådfogiar såg jag ute på
fjftr’n, och [-nu-]
{+en+} skäl. .. hade jag bara haft bössa, så. ..“
“Så hade du fäll skjuti bom ändå, tänker jag, för si [-ädlbgeln-]
{+ädlbgelu+} den ä’ inte lätt te skjuta, den inte! Jag sköt tre
skott på en 1843, och fick inte så mycket som en fjär åfen
en gång. Men si det var fall mest
for det att bössa’ blef
förgjord
åf’ en dalkarl, som
gick och sålde väfskedar och
Eskilstunasmide.“
“Ah!“ utbrast Janne förvånad, “hur gick det te?“
“Kors, han hade onda ögon, vet jag; men dan derpå
så bota jag ’na, och så sköt ho’ som förut igen.“
“Hur bar farbror sig då åt?“
“Jo, jag ladda’na med förladdninga förut, och så piska
jag en orm baklänges in i’na, och så sköt jag den opp i
luften och så va’ ho’ bra igen. Det ä’ det enda som
hjel-per. Men si der kommer Nils’ med ökan, och två qvinfolk
ä’ i‘na. Nu ska’ de’ fäll bli ett synande och ett frasande,
kan tänka!“
“Må undra om det är mor och dotter?“ sade Janne och
såg utåt sjön.
“Nej, det ä’ fäll frun och pigan,“ svarade farbror och
lade handen öfver ögonen, i det lian tittade utåt, “inte kan
en töcken der fin fru fara ensam, tycker en det! Adjö med
dig nu. Janne, ska’ du ut med skötarna i qväll igen?“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
