Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskar-Stina. Ett skärgårdsminne - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“I)et ska’
fall bli skötgistor, vet jag!“ svarade Janne, [-öfverlycklig-]
{+öfveiiycklig+} utan att han visste hvarför, “di gamla liar gått
åt i vinter.“
“Skötgistor?
Hvad ä’ det för slag?“
“Det är att torka
skötarne på, när en har varit ute
och tagit opp dom.“
“Jaså, när man har fiskat! Hvad det måtte vara
roligt!... Bor fiskarn der
inue’?“
“Måtte det! ... men annars så heter jag Janne.“
“Jaså, jaha och jag heter Kristine ... men det var
sannt det, jag skulle fråga ifrån frun, om vi kan
få köpa
fisk här i sommar,
oeh om inte
hon kan få göra opp ett
bestämdt pris med fiskarn en gång för alla för valen, för
så hade hon det der herrskapet bodde förut.“
“Jolio, det kunde fälle gå an, -bara jag
får någon
strömming, så.“
“Ja, annars vill vi inte ha någon!“ skrattade
deu
muntra
flickan; “men säg nu hvad han ska’ ha för valen?“
“Ja, jag tänker tjugufyra
skilling sommarn
0111, skulle
inte vara obilligt.“
“Nej, det är just hvad frun har gifvit förut.. . Bor
fiskarn ensam der i stugan?“
“Nej, mor och jag har den tillsammans.“
“Och så ä’ fiskarn kanske gift också?“ sporde Kristine.
“Nej, gudnås, det ä’ inte så väl!“ suckade Janne, och
såg på henne på en gång förläget och gladt, “en har
nog
te tänka på sig sjelf här i verlden! Och stugan ä’ så
skral, så der vill fill ingen flicka titta in annat än på
en stund.“
“Ja, inte ser
I1011 mycket go lik ut,“ menade Kristine
och såg på det sneda taket; “men det är väl inte på
stugan, som lyckan beror. Jag har tjent i fina hus. jag, der
det inte varit så godt om den, fast rummena varit granna
nog. Men här sitter jag och pratar... då, är det afgjordt
då, att vi får strömmingen för tjugufyra skilling valen, hela
sommaren ?“
“Måtte det, bara jag får någon sjelf, så.. .“
“Usch jo, jag ska’ hjelpa till jag, och lägga ut nätena!
Jag har fisklycka med mig! Adjö nu och må väl tills vi
råkas framåt början på juni.“
Och hon räckte honom trohjertadt handen, och fast
han tvekade en stund, 0111 han skulle våga taga
den, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
