Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskar-Stina. Ett skärgårdsminne - 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-FISKAH-STINA.
31.5
"Går-]{+"Går+} det inte au? Hvarför det då?"’
“Derför att jag- är stadd i tjensten till nästa april,
och det som är öfverenskommet, det ska’ en inte gå ifrån. [-Oeli-]
{+Oek+} så för en saks skull till. . . jag behöfver vänja mig
vid skärgårdslifvet, för
jag’ vill inte komma i Jannes hus
som en oduglig fiskarhustru; jag vill inte de ska’ säga, att
jag bara ä’ en fin Stockholmsjungfru, som sitter och pekar
på sysslorna och inte kan göra dem sjelf.“
“Ja, men vi ha ju mor, och hon ska
nog’ lära
Kristine, hon.“
[-"Kej-]
{+•■Nej+} Janne, jag vill helst
lära mig sjelf. Derför ska’ [-au-]
{+nu+} Janne lofva mig en sak, och lofva
mig den riktigt.“
“Allt livad hon vill, Kristine lilla, utom att inte hålla
af henne, för det kan jag hvarkeu lofva eller hålla.“
“Det begär jag inte
heller.“ svarade Kristine leende,
“men
hvad jag begär, är att Janne tar sig sjelf
betänketid, och låter mig fa en sådan också. Det är ett
vig tigt
steg vi ska’ ta’, och vi ska’ derför inte göra det i fåvitsko,
så att vi sedan behöfver ångra oss. Derför, 0111 Janne vill
som jag, så ringförlofvar vi oss i höst, när herrskapet
flyttar in till stan, och i vår så flyttar
jag- hem till min gamla
mor, och så vid midsommartiden så kommer Janne in till
stan, och så går vi till presten och viger oss, och så följer
jag med Janne ut — och se’n om Gud vill, ska’ jag bli
Janne en ärbar och trogen hustru, det må bli gladt eller
svårt för oss i lilla stugan derhemma på udden. Yill
Janne
det?1’
“Om jag vill det?“ utropade Janne, i det
han lade
sin arm om hennes lif, och på nytt tryckte henne intill
sig; “Herre min Gud, skulle jag inte vilja det? Och det
lofvar jag Kristine, att jag skall arbeta och streta som en
häst, för att iå stugan snygg och treflig åt unga mor, och
är det någon möjlighet så ska’ taket resas opp på
’na te
våren. Och nu tar Kristine lof att ge
mig en kyss på,
att det är uppgjordt oss emellan, och om det beror bara
på mig, så inte ska’ Kristine behöfva ångra hvad hon
nu gjort.“
“Det vet jag,“ hviskade
Kristiue, i det hon försökte
att vända bort sitt
liufvud från kyssen, hvilket likväl helt
och hållet
misslyckades: men det var hennes egot- fel, ty
i förvirringen vände hon det åt orätt sida, och kom alldeles
midt för Jannes, som såg på henne så godt med sina ärliga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
