Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Han kan gerna vara härifrån, om han inte kan roa
Agnes! I)ig behöfver han inte leka med, så
myckct du vet
det! Tag Agnes i kniit, och vyssa henne! Tyst, min lilla
engel! Tag henne genast i knä!“
“Nej, jag vill inte!’’ skrek Agnes.
“Ta’ henne genast, säger jag!“
Så hörde jag den lilla springa undan, och Emelie efter.
Strax derpå ett dunkande i golfvet och den lilla satte till
hals som om knifven sutit i henne.
“Så du bär dig åt? Ska’ du skuffa ikull den lilla
stackars engeln så der? Du är då ett..
“Söta mamma, hon stupade sjelf på mattan!...“
“Jag skall ge dig för stupa, jag!... Der har du, [-otäcka-]
{+otäeka+} unge, som jag har fått för mina synders skull.“
Och jag hörde tydligt smällen af ett slag. Någonting
underligt föregick inom mig. .. jag ville rusa upp och in [-for-]
{+för+} att försvara den stackars Emelie, jag tyckte att hjertat
brann i bröstet på mig vid tanken på hvad hon måste
uthärda af orättvisa och förtryck, och just som jag reste mig
för att utföra mitt vackra beslut, öppnades dörren och
Emelie koin ut med rödgråtna ögon, och ena kinden
brännande i betydligt högre färg än den andra.
“Gå, gå!“ hviskade hon åt mig, i det
hon försökte
qväfva gråten, “mamma är så ond! Det är bäst att du
inte kommer igen.“
“Stackars lilla Emelie; men hvem ska’ då leka med dig?“
“Det är detsamma med mig! Gå bara, så att inte
mamma kommer ut och blir ond på dig också! Vi kan ju
prata en stund när vi gå ifrån skolan, om du vill.“
“Och Emelie är inte ond på mig för att jag narrades
nyss? Jag skall aldrig ljuga mer, det lofvar jag!“
“Tack! För min skolmamsell säger att den som
börjar med att ljuga, så slutar han med något värre! Men
gå nu . . . om lördag går jag öfver torget, i fall du är der.“
“Ja, nog ska’ jag vara der! För nog är lilla Agnes
vacker, men du är snäll, du, och det är lika bra, om inte
bättre! Adjö, gråt inte nu, så
ska’ du få en karamell om
lördag.“
Och dermed skildes vi åt, och både den lördagen kom,
och många flera, men jag såg inte till lilla Emelie. På
detta stormiga sätt slutade vår barndomsbekantskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
