- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / I. /
359

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern - 9.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

“Ja, mamsell Emelie! det är jag, ocli jag kan inte
be-akrifva för er huru glad jag är öfver den slump «om fört
mig hit!“

“Det är ingen slump!“ utbrast hon i det hon fattade mina
händer, “det är försynens vilja att vi åter skulle träffas!
Agnes, Agnes! kom ut, så skall du fa träffa
eu gammal
bekant!“

“Nej, ropa inte på Agnes,“ bad jag, i det jag tänkte
på blicken, som hon g af mig, när hon gick ut, “det är inte
så alldeles säkert, att hon också vill känna igen mig!“

“Hvad säger ni?“ utbrast Emelie, men hann icke längre
då dörren öppnades, och Agnes inträdde med
en mycket
förvånad och temligen förströdd min.

“Hvad vill du mig, Emelie? Är det någon olycka som
har händt, efter som du ropade så häftigt?“

“Olycka? Jag sade ju att du skulle
iå råka en
gammal bekant.“

“Jaså, det hörde jag inte!“

i?So här! Känner du inte igen
lionom?“ Och Emelie
visade på mig.

“Jo visst, det är den herrn, som nyss var här och
frågade efter rum,“ svarade den lilla mycket kallt och mod
en min af gammalt fruntimmer, som är mycket vanlig vid
hennes ålder, men som i allmänhet klär mycket illa.

“Ja, det är
sannt,“ svarade systern leende; “men inte
nog med det, det är också
den der gosson som hade
skuggspelet.“

“Och som fick örfilen,“ interfolierade jag med en
bugning, i det jag räckte fram min hand, som hon inte tog.

“Jaså, är det herrn? Nå det var
rätt roligt att fa det
nöjet; man kan verkligen säga, att dot är en rätt ogen
slump som oupphörligt gör att vi träffas. Och nu är herm
vid teatern?“

“Ja, mamsell Agnes, jag spelar fortfarande skuggspel,
och nu är det kritiken som ger mig örfilar. Er lilla trinda
hand smakade mig bättre, det kan jag försäkra er, och det
är nu som då — de gubbame som äro bäst klippta, dem
har jag inte gjort sjelf, de äro kopior efter andra.“

“Men det måtte ändå vara bra roligt att vara vid
teatern,
eller hur?“ frågade hon sedan hon satt sig
bredvid systern i soffan, och jag tagit plats på
on stol
bredvid Emelie.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:33:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhsvv/1/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free