- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / II. /
14

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flickan med grafkransarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

“Seså, bry dig nu inte om det der, utan låt oss ta
ut stegen. Jag är grymt hungrig, skall jag säga.“

“Jojo, att se andra ligga döda, det stärker aptiten
för de lefvande. Kanske vi skulle gå till Norrbacka i
stället?’*

“Nej, jag tycker mera om Stallmästargården.4*

“Ja, det gör jag då i sjelfva verket också. Man har
haft några roliga stunder dernere i de der små gula
trä-kåkarae. Han som stoppades ner nyss derute, han har
varit med i viften här, han, må du tro. Det var en
lef-nadsglad gosse i sina unga dagar; nånå, han var inte stort
bättre på gamla dagar heller. Jaja, när jag säger gamla,
så menar jag inte att hans ålder var så hög, han var bara
ett par och fyrtio, när han dog; men han räknade dubbla
tjensteår, skall jag säga! Det var tusan så många vagnar,
som fara ner dit. Det blir kanske svårt nog att få sig
litet middag. Du skulle ha varit med den tiden, då vackra
Annette förde spiran dernere. “

“Vackra Annette, hvem var det?“ frågade den yngre,
men hejdade sig alldeles förbluffad, i det han fick sigte på
sin följeslagare, som tvärstannade midt på vägen, knäpta
gång på gång med fingrame och utropade:

“Nu har jag det! För sju tusan, nu har jag det!“
“Hvad har du? Är du galen?“

“Nej du... nu har jag det! Nu vet jag hvem flickan
är lik! Nu har jag det alltsammans! Mamsell
Bergskog ... ljusa Anna ... kransen ... kom nu och säg att inte
vägarne ä’ underbara här i verlden!“

“Hvad i alla tider menar du?“

“Hvad jag menar? Hennes krans på hans kista...
barnet med de blå ögonen och de fina dragen... enkans
och arkeologens hviskning och blickar på barnet... klart
som en dag alltsammans! Nu har jag min dröm!“

“Nå, låt höra “

“Ja, det är en lång historia, som du skall få höra,
när vi ha ätit.“

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:33:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhsvv/2/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free