- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / II. /
74

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den starkaste

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den som såg så mycket gladare ut, var den hederlige
kaptenen, som sedan trillan väl kommit i fart, satt der på
sin timotejfrösäck och gnuggade händerna i det han med
plirande ögon betraktade det unga paret framför sig.

e.

Hur ofta händer det icke, när man tycker sig som
allra bäst ha stält i ordning åt sig här i verlden, att en
liten obetydlig småsak kommer och drar ett streck öfver
alla beräkningar, och att den visaste menniska måste
tillstå, att han är vapenlös gent emot dessa små
öfverrask-ningar, som tillfället har en så stor förmåga att bereda?

Så var fallet med kaptenen och hans Ma
tendenspromenad; ty att det var en sådan, gissar jag att läsaren
redan kommit underfund med.

Det hände högst sällan, att icke öfversten sof sin runda
mma ut på eftermiddagen; ofta hände till och med, att
han sof en och en half; men just i dag ville olyckan att
han skulle vakna redan efter en halftimmes förlopp. Saken
var nämligen den, att när Lundin på morgonen städat och
vädrat öfverstens rum, så hade han öppnat ett fönster,
derför att han tyckte luften vara så ljum, och medan fönstret
stod uppe, passade en stor, blåskinande spyfluga på att
praktisera sig in i rummet, der hon likväl iakttog ett så
tyst och anständigt uppförande, att Lundin icke blef henne
varse, utan mycket lugnt stängde fönstret igen och gick
sin väg ur rummet.

Flugan hade nu fritt spelrum en god del af
förmiddagen, hon såg sig omkring i hvarenda vrå af rummet;
hon gjorde en mängd nyttiga och behagliga upptäckter
bland öfverstens dammiga tidningsluntor ofvanpå bokskåpet,
hon undersökte på det allra nogaste hans stora
elghorns-ljuskrona i taket; hon dansade den allra vildaste vals med
eget ackompagnement rundt omkring hela rummet, under
det hon knäpte de starka taktdelarne på tapeterna kring
väggarne, och sedan hon dansat sig trött och undersökt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:33:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhsvv/2/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free