Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den starkaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem i allén, dit de under det högljudda samtalet inkommit
utan ’att lägga märke till det sjelfva.
“Nå tjenare, ha ha ha! Se det var riktigt någonting
ovanligt att se herrame ute och promenera så här dags.
Hur tusan är det med janbrickan och tärningarne? Ha
kanske gjort som min Eylax, sprungit tilll skogs utan lof!
Ha ha* ha, tjenare!“
Öfversten och kaptenen vände sig om och fingo sigte
på jägmästaren och kommissarien.
“Nå, de der kommo då rasande olägligt i dag,“
mumlade öfversten för sig sjelf; “nu kan jag inte gräla hvarken
på henne eller på Hall, men det är en dag i morgon
också! Tjenare, mina herrar, mycket välkomna!“ ropade
han derpå högt med denna falska fryntlighet, som vi alla
ha’så nära till hands, när det gäller objudna gäster; “det
var roligt att se herrarne.“ .V
“Tackar, tackar, ha ha ha!“ skrattade* jägmästaren, i
det han skakade hand med öfversten; “nojefjj är på
Pumper-nicklarnes sida, ha ha ha!“
“Jaha, nöjet är på vår sida,“ hviskade kommissarien
som ett troget eko af sin vän jägmästareni
“Tänkte som så, att vi kanske kunde få oss ett litet
parti på qvällsqvisten,“ fortsatte jägmästaren, alltid
skrattande, i det han skakade hand med kaptenen, “och så ä’
vi nyfikna naturligtvis! I synnerhet min vän kommissarien
som alltid varit en styf fruntimmerskarl, fast han aldrig
vill låtsa om’et, ha ha ha! Ville gern* göra bekantskap
med lilla systerdottern, ska’ vara vacker som sjelfvaste
hin, säger di.“
“Ja, det säger di verkligen!“ hvisl^ade kommissarien,
och såg mäkta brydd ut öfver all sin vkrdighet som
fruntimmerskarl. “Det säger di!“
“Hvilka då? Det lär inte vara många, som sett henne,
tänker jag,“ svarade öfversten kort.
“Ha ha ha, det sprider sig nog, herr öfverste, det
sprider sig nog! När det kommer en vacker flicka till en
trakt, så är det rakt af detsamma som när det kommer
en räf och bygger bo i en skogsbacke, alla de andra
hönsena kacklar så det hörs lång väg, ha ha ha!“
“Den der artigheten ska’ du passa på och säga om,
när du kommer in,“ menade kaptenen ironiskt; “den lär
allt komma att sätta dig i gunst hos den nykomna!“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
