- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / II. /
197

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tallriken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

“Jaså inte det, inte‘?“ genmälde gumman skarpt; “jo
jo men, den tallriken har nog sin historia den också, och
den historien kunde nog gå i honom, min skrifklådige
herre! Men den lår han inte till lifs här, utan har han
sina vägar åt Djurgården och vill han titta upp till
gumman och ta Lasse, hundkräket, med sig... den har jag
ju också uppfostrat, vet jag, och skulle väl vilja se honom
en gång till innan jag dör, — så kan det väl hända att
han kan få den historien i sig ute hos gumman! För ser
herrn, historien om den tallriken, det är historien om ett
helt fattigt, stormigt menniskolif, som slocknade för många
år se?n och som kostade mig många tårar i min ungdom.“

“Och när får iag komma for att höra den ?“ frågade
jag ifrigt.

“Kom när han vill; men helst en söndagsförmiddag
för jag ä’ för gammal att gå i kyrkan när det är så här
slaskigt, och en töcken der blick tillbaks kan vara så god
som en gudstjenst, den med. Kom derför om söndag, då
ä’ gossen ute och går, och då kan vi prata ostörda. Joho,
det är en historia det, ska’ han tro! Herre Gud, att jag
skulle få tag i den der tallriken! Adjö, adjö!“

Och sedan gumman hastigt skakat min hand, satte
hon af med rask fart nedåt flottbron till Djurgården,
alltjämt fasthållande den gamla tallriken innanför sin snäfva
kåpa, så troget, som om den varit af det klaraste gull.

3.

Gumman Rull var barnlös erika efter en
kofferdistyr-man, och hade till arf och ego en liten träkåk uppe i
Djurgårdsstaden, den hon fått efter sina föräldrar, der hon
var född och der hon tillbringat hela sitt lif. Hon hade
haft två söner, men sjön hade tagit dem begge; mannen
hade på gamla dagar haft någon förmansbefattning vid det
numera upphörda Djurgårdsvarfvet, och när det indrogs och
ersattes af jernvågen, tyckte gubben Hull att det blef led-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:33:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhsvv/2/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free