Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Två fruar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.“Nå nå, vackert så! Det kunde kanske vara arbete
nog det, kära Pelle!“
“Ja, lat var han inte i det fallet... det kan jag
försäkra dig. För öfrigt gjorde han ingenting... fast det
är sant, det... han kurtiserade min nuvarande hustru,
som då var en ung tlicka på tjugu år, och vacker som
en dag.“
“Aj, aj, bror Pelle! Det der låter illa för din husliga
sällhet!“
“Hur så, bror Svante ?“
“Har du inte varit numro ett i hustru dins hjerta, så
vete tusan hur det går med dig! En ung qvinna
glömmer aldrig helt och hållet sin första kärlek, det är ett
axiom! Och skulle den der navigatören händelsevis komma
tillbaka, så. ..“
“I det fallet kan jag vara lugn: han ligger på
bottnen af Atlantiska Oceanen ...“
“Nå det var väl det!“
“Och äfven om han lelde, bror Svante, så vore jag
lika lugn! Min Karin bedrar ingen — inte en gång sin
man!“
“Anfäkta det, så det blixtrar till i ögonen på dig!
Jag tror att du, din prosaiska själ, är kär i hustru din!“
“Kära du, det är en gammal åkomma, som inte ens
fyra års äktenskap har kunnat bota, och som jag väl aldrig
blir af med. Egentligen var jag det från första stunden
jag såg henne, och inte blef sjukdomen bättre utaf att jag
lärde henne skrifva skönskrift efter den tidens metod!
Men ser du, den tiden var hon svag för den unge
navigatören, och såg inte på mig, och väl var det, ty om
hon hade sett på mig, så tror jag att jag utaf
förskräckelse hade kastat mig utför bergen direkte ned i
Stadsgården!“
“Din gamle tok! Du blir ju riktigt som ung på nytt,
bara du talar om det.“
“Det är utaf champagnen... jag är inte van vid
sådant här storkalas, ska’ du tro! Nå, tiden gick emellertid
och August Stern, så hette den unge navigatören, vann
allt mera insteg i gummans ynnest och dotterns kärlek,
och det värsta af allt var att gumman, som behandlade
mig som en son eller medlem af familjen, gaf mig
förtroende utaf alltsammans. Stern ville absolut forlofva sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
