Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
svart p! hvitt.
tyrann och herskare. Hans minsta vink lyddes i allt och
af alla, han fick allt hvad han pekade på, och var derför
redan i fråga om leksaker så blaserad, att ingenting mera
kunde roa honom. Han ville inte lära sig läsa, derför att
det var så tråkigt, — han slapp också, ty det var ännu
god tid, menade fadern. Och när denne for sina
penningar kunde skaffa^ huru många och huru skickliga lärare
som helst, så behöfde man inte fjeska. Sätta honom i någon
allmän skola kunde inte komma i fråga, det ville hvarken
far eller mor; han skulle ju på det sättet komma i
beröring med både kreti och pleti, och det gick inte an att
rike Hoffs son stötte sina armbågar eller smutsade sina hvita
fingrar på fattig mans barns grofva rockar eller solkiga
händer.
På det sättet växte han upp till en vacker,
sjelfsvål-dig, elak och nyckfull pojke, som egentligen ingenting annat
lärt än att han var rik och behöfde ingenting göra.
4=.
När Edvin fylde sexton år, stod det Hoffska huset på
höjden af sin glans och sitt anseende. Det var det mest
firade på börsen, det mest lysande vid Skeppsbron, och
den unge arftagarens läskamrater sågo med illa dold afund
upp till den långe, smärte och elegante ynglingen, hvars
kommande millioner till och med hade sin ganska tydliga
inverkan på sj[efva kyrkoherden, som förberedde hans
konfirmation. Redan nu hade de fina cigarrerna kommit i
bruk hos unga generalkonsuln, som han kallades af sina
jemnårige; scWfeizeribesöken försummades icke heller, och
månadspenningarna voro rundtligt tilltagna, ty det passade
inte att rike Hoffs son lefde som en smulgråt eller ett
handtverkarbarn, menade generalkonsuln sjelf. Unga herm
hade också redan ett visst nonchalant sätt, i synnerhet
hemma i huset; behandlade fadern med ett visst
öfver-sitteri, derför att han inte fått någon finare uppfostran och
modern med ett otåligt medlidande, derför att hon kelade
med honom och visade honom en allt för stor ömhet, utan
något ledande allvar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
