- Project Runeberg -  Svart på hvitt. Berättelser / III. /
13

(1876-1879) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

honom i Bombay eller Hongkong ... Hör du, min vän, glöm
inte att gå till Möllenborg och beställa juvelknapparna,
som du skall ge honom... det briljanterade uret har jag
skrifvit efter från Paris. Det ska’ bli förbannadt skönt att
iå den här läsningen undanstökad! Adjö, nu går jag upp
på börsen. “

Och när så konfirmationsdagen var förbi, och den stora
middagen gick af stapeln, tyckte både konsuln och hans
grefliga maka att inga föräldrar kunde vara lyckligare och
stoltare än de. Moderns hjerta svälde af förtjusning när
hon såg på den unge, vackre sonen som satt der vid
hennes sida så smärt och ståtlig i sin nya svarta frack, och
den ena skålen efter den andra föreslogs af husets
talkunniga vänner för Hoffska firmans framtidshopp och glädje
i den unge Edvin, som rodnade af tillfredsställelse öfver
de smickrande talen, och hvars hjerta klappade af glädje
öfver att snart få flyga ut ur buren och blifva sin egen
herre i den stora kontinentalstaden, hvars under han så
länge hört omtalas.

Och när slutligen kyrkoherden, som i sitt kuvert
funnit den instuckna sedeln på tusen kronor, i ett svassande
och grant tal upphöjde sin unge lärjunge till skyarna, och
talade om den ära och glans som en sådan man som
generalkonsul Hoff spridde öfver sitt land och yrke, en ära och
en glans som han med Gfuds makt hoppades att den unge
sonen ännu mer skulle föröka, så fans väl ingen af de vid
bordet närvarande, som erinrade sig det gamla latinska
usic tranrit gloria mun(tö“, hvilket just nu af Ödets finger
ristades på den imiterade gyllenläderstapeten i matsalen.
Och väl var det, ty annars hade den splendida middagen
varit förfelad, och de fina vinerna, trots sina fabelaktiga
pris, smakat surare än ättika för generalkonsulns
blaserade gom.

Vid kaffet och de många likörema hade Edvin redan
druckit brorskål med flera af sin fars gamla affärsvänner;
han var ju nu förklarad “varaktigt som det förr i
verl-den hette, när ynglingar väpnades första gången. En af
dessa, den store grossören och fabriksidkaren Holm, stötte
helt förtroligt konsuln i sidan, och hviskade temligen högt
om att hans yngsta dotter, Adéle, som nyss fyllt tio år, skulle
bli en lämplig hustru för unga Hoff, och att hon lofvade
att bli förbannadt söt och pigg, enligt faderns uttryck.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:33:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhsvv/3/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free