Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Det är väl möjligt, men att flickan är söt, är inte
altid detsamma som ’att partiet är godt!“
“Och det kan väl i alla fall inte hindra att jag
kurtiserar henne litet medan vi ligga qvar här!“ menade Edvin
och vred om en böljande mustasch öfver hvilken han inte
var litet högfärdig, så mycket likhet den än hade med
dunet hos en halfvuxen gåsunge.
“Din lättsinnige krabat!“ smålog modern, och hotade
sonen med sitt lyftade finger, som i hvithet täflade med
den höga snön på Schweizeralpernas jätte, hvars spetsiga
konturer man genom hotellets fönster såg afteckna sig mot
den högblåa och rena luften.
Dagen derpå kom Klara på visit, och genom sitt
behagliga sätt och sitt ståtliga utseende imponerade hon
mycket både på generalkonsuln och hans son. De bjödo henne
på en splendid middag dagen derpå, och företogo sedan på
aftonen en båtfärd på den vackra Genéversjön, under
hvilken fård Edvin gjorde sitt bästa att visa sig så
uppmärksam och förledande som möjligt. Den unga damen tycktes
också finna sig särdeles road af hans sällskap, och vid
af-skeclet utanför hennes pension, dit han följde henne,
fattade han hennes hand och tryckte den så varmt att den
unga flickan skyndsamt drog sin hand ur hans, och med
ett hastigt farväl sprang uppför trappan till det
spetsgaf-lade hus i hvilket pensionen var inrymd.
“Hon är blyg den lilla! — sade Edvin till sig sjelf,
i det han med egenkär min knäppte igen rocken om sin
smärta figur; — men jag har bländat henne, det är säkert!
Förbannadt söt flicka! Jag skulle önska att hon vore i
Paris i stället, nog så skulle jag snart få en liten kärleksintrig
i gång, och hvem vet hvart den kunde leda! I alla fall är
det dumt att jag skall behöfva fara härifrån just nu; men
man får väl lof* att lyda gubben, ännu så länge! Jag undrar
just om hon icke ser efter mig i fönstret? — Jo, der
skymtar någonting ljust... Förtjusande flicka!“
Och nu kastade den på sitt vis förälskade unge herm
de mest brinnande blickar och ett helt års förråd af
slängkyssar upp till ett fönster i första våningen, hvarifrån en
qvinlig figur i detsamma med en förskräckt åtbörd försvann
det fortaste hon kunde. Derpå gick han hem, fullt
öfver-tygad om att han eröfrat en million, hvars bihang i san-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>