Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfver sitt arbete, måste han vara öfver tre alnar, och
fastän han säkert sett sina sjatti år, var han ännu axelbred
och stark som en femtioåring. Ett yfvigt grått hår, och
ett långt hvitt skägg omgaf ett fåradt och knotigt ansigte,
med bred panna och djupliggande skarpa ögon under yfviga
och något uppåtdragna ögonbryn, hvilka helt och hållet
beskuggade ögat och dolde blicken. Hakan var fast och
långdragen, och uttrycket omkring munnen i hög grad
strängt och bestämdt; ett par gamla brillor utan skalmar
sutto på den raka, något djerft utspringande näsan; — det
var med ett ord snarare bilden af en gammal krigare, än
af en gammal skoflickare, som jag hade framför mig.
“Vore det inte möjligt,“ sade jag, sedan jag en stund
tigande betraktat honom, “vore det inte möjligt att få den
der lilla saken fardig med detsamma, ty jag har långt hem
och kan infie komma tillbaka i morgon/’
“Kanske, om det är nödvändigt!“ svarade skomakaren i
samma ton som förut.
“Hvad menar ni med det?“ frågade jag förvånad.
“Herm har knutit remmen förut, och kan väl göra
det nu med,“ svarade mannen med en skarp blick på
förskinnet, som jag lagt på ena hörnet af bänken.
“Ja, men jag ville naturligtvis ha söljan isydd, om det
gick an,“ återtog jag och kände att gubben gjorde mig
förlägen.
“Tala sanning, herre,“ sade gubben i det han lade
bort hammaren och såg på mig med sina genomträngande
ögon; “herm ä’ nyfiken!“
“Hvad menar ni?“
“Vet nog hvad jag menar. Här är inte något
tittskåp!“ svarade han vresigt.
“Ni tror således att jag gjort mig ärende med
förskinnet för att få se och tala med er.“
“Lutar väl ditåt, tänker jag.“
“Kan det inte finnas någon bättre bevekelsegrund för
mitt besök, än bara nyfikenhet ?“ frågade jag, som började
känna mig generad af gubbens skarpsynthet.
“Hvad skulle det vara?“
“En önskan att vara er till hjelp, om ni behöfver
någonting.“
“Behöfver ingenting.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
