Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Usch ja! det är en karl som vet hur det ska vara.
För ser herrn, som pojke var han hos en gammal major,
som hette Bahr, som den tiden rådde om Margretelund
och hade bygt opp en jagtparveljong på Skägga Storö...
ja! herrn har nog sett stenfoten som står qvar der ännu,
när herrn har varit der och tittat efter gäddor i vassarna;
— och der fick han lära sig mer än di kan vid sjelfva
iandtbrukarakademin, det hörde jag utaf sektern, som var
sekter der och bodde hos oss före herrn! Och efter som
jag just håller på och mal gröpe åt en utaf
Ytterbybön-derna, som kommer hit i eftermiddag, så kan jag be honom
säga åt mästarn, att han kommer öfver en qväll, så får
herrn fundera med honom, om han vill åta7 sig afiarden.“
“Ja, det vore präktigt!“ svarade jag, “men bara han
nu förstår sig på saken riktigt ?“
“Han ja! Jo lita på det. Han var här i Qor och ympa
ett par äppelträn åt oss, och det är håken till karl att ha’
reda på tockna der ordningar, för bägge ymparna blomma’
i våras, fast det inte blef några äpplen på dem, inte. Men
det var torkens fel och inte hans. Jaha, apperpå torken,
så förstås, att han tar sig en tår emellanåt, men si, det ä’
inte mer än hvad som ä’ regalt, inte.“
“Nå, jag kan undra om han är dyr?“
“Ah nej, herrn får väl ackordera me’n. Jag tänker
han tar fall 36 skilling om da’n och maten, och det kan
det väl vara värdt. Och slängd ä’ han för rexten i litet
af hvarje, för han både spränger sten och murar spisar,
och så kan han latin till och med, för det har jag då
sjelf hört.“
“Anfäkta den mästarn!“ utropade jag med uppriktig
förvåning, “hvad heter han?“
“Han heter Bergström, vet jag.“
“Nå, är han gammal ?“
“Ja, det förstås, inte ä’ han så svårt ung, inte. Han
ä’ väl bortåt ett par och femti, fast han alt ser ut för
mycket mera; men si, arbeta kan han och bara inte
rap-tussa kommer åt’en så...“
“Hvad vill det säga?“
“Jo si, det är på det viset me’n, att när han ha fått
i hop en styfver, så ger han sig åf in till Waxholm, och
blöter opp den, så länge det fins en bankovitten qvar.
Och då ä’ han alt lika som litet oregerlig af sig några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
