Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag kunna vara här, och får jag trettisex skilling om dan
och maten, och en pileknarkare emellanåt och ett hyggligt
bemötande för resten, så ska’ här bli trägård och det i rödaste
rappet.“
“Godt! men jorden? Hvarifrån ska’ vi få den?“
‘•TJsch jo, det fins väl en vedbacke och en ladugård,
vet jag, och så har väl bondfar något gammalt dike som
behöfver tas upp, och så fins det väl något i bergskrefvoma
också, och det ska? vi snoka efter! Och all grästorfven som
blir efter gångarna, den ska’ läggas i hög och ruttna i
vinter, och så blir det jord af till våren. Nej se, ta’ mig
dalem tror jag inte lilla frua bjuder på en smörgås, och det
med både bränvin och öl till! Ja, så ta’ mig nitton och en
half ska’ inte här bli trägård och “perså“ med åt frun,
och det så sant jag heter Bergström! Och här ska’ växa
både “daljora och löfkojor, och bellis ska’ jag ta’ med mig
från Ytterby, så det ska bli fint som hin håle!“
Det låg, trots den ingalunda vackra uppsynen, och det
vulgära språket, likväl något förtroendeväckande hos
mannen, och sedan han ätit sig mätt, gjordes saken upp oss
emellan, hvarefter han på begäran fick en riksdaler på
hand, för att dermed lösa ut sin andra sjöstöfvel, som var
lemnad till reparation hos* en skomakare i Waxholm.
“Jaha, och nu får jag säga så mycket tack för
väl-fågnan,“ sade han, sedan han räckt fram sin grofva och
valkiga, samt inte särdeles rena hand, och fått ett
handtryck af oss bägge, “ge’ mig se, hvad är det nu i dag?
Tisdag är det! ja, då kommer jag om fredag morgon —
och sen ska* det min själ inte bli åtta dar till söndan, för
kommer jag i tagena, så går det som det vore smort, sa*
presten, när han tog halfvan. Adjö! adjö! Flåhacka tar
jag med mig, för en ska’ väl hålla sig verktyg sjelf, när en
får bra betalt, sa’ profossen, när han skar hasselkäppar!“
Och med mössan skjuten något mera på sned än då
han kom, linkade han utför backen ner åt ängen och till
sjön, sköt ut sin öka, klängde sig sedan i den tämligen
ovigt, 8å att den höll på att vicka öfver åt andra sidan,
svor några mustiga eder öfver “rankbyttan“, som han
kallade henne, tog sedan till årorna och plaskade af bortåt
Waxholm till, under det han med hes men ljudelig röst
sjöng, så att det gaf eko mot bergväggarna på ena sidan af
sundet:
Svart på Kvitt. III. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
