Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Ja, mycket vacker t,“ sade Nicke lakoniskt.
“Nå, min bror, hvad tycker du om farbror mins hem ?
Och honom sjelf och familjen, då?“
“Jo bevars,“ svarade Nicke lika lakoniskt som förut,,
“det är nog bra altsammans.“
“Hvem tycker dn är bäst utaf hela sällskapet ?“ och
Edvard såg på honom pröfvande.
“Ja, ska’ jag vara uppriktig, så nog tycker jag bäst
om dottern altid.“
“Ja, inte sant!“ inföll gradpasseraren lifligt, “det är
en bra söt flicka! Hur min oxmickel till farbror kan vara
far till henne, det begriper jag inte! Jag är nästan rädd
för att hon härstammar från Mållösa och från unga grefven.“
“Fy då, så du kan tala!“ utropade Nicke, hvars
moraliska känsla uppreste sig mot ett sadant vanvördigt skämt
med fru Starks forntid; “det är ju dina slägtingar.“
“Ja än sen då? Derför kan väl unga grefven vara far
till Clara! Finns det ett enda drag hos henne som
påminner om föräldrarne? Svara mig på samvete ?“
“Nej, det kan väl hända; men sådant ser man ju ofta,,
utan att det derför behöfver vara...“
“Ja, men alvarsamt taladt! tycker du inte att det är
någonting aristokratiskt hos henne; någonting riktigt fint
och förnämt? Se bara på hur hon bär sitt hufvud ... se på
hennes hand, och hennes fot sen! Är det inte halfblod
åtminstone, så vill jag aldrig gå här!“
“Ah, du är tokig med ditt halfblod!“ svarade Nicke
som icke tyckte om alla de der aristokratiska
kännetecknen ; de ökade ju endast afståndet mellan honom och henne.
“Nej bror!“ svarade Edvard slutligen, och tonen lät nu
helt alvarlig, “nej jag är inte tokig, men jag är kär i
henne, kär som en galning!“
“Kär?“ upprepade Nicke och hoppade högt i vädret,
hvilket så till vida var oklokt som han kom ner midt i en
vattenpuss, “du kär i henne? Du kär i henne?“
“Ja, är det så underligt det, när man har växt upp
tillsammans, när hon är så söt, och *när man sjelf inte är
af jern eller af sten.“
“Nej gudnås!“ svarade Nicke med en helt uppriktig
suck ur djupet af sitt hjerta, “det är visst inte underligt l
Jag, som ..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
