Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Det tror jag, fast han är litet obildad!“
“Men, för fan, en sådan der karl skall väl inte ha
allting heller. Han är stormrik, hvad behöfver han
bildning? Han är lika god karl för det.“
“Åhja,det förstås; men litet hyfsning kunde då inte
skada honom. “
“Hvad tusan skulle han med den att göra? Tror du
att hans rostbiffar blef en bit bättre för det? Eller tror du
att man helsade hälften så höfligt på honom om han hade
hundra tusen mindre och litet bildning mer? Nej, bror
Nicke, den som är rik behöfver ingen bildning ! Det är med
det, som när man reser på jernvägar, det är bäst att ha
så litet öfverflödiga artiklar med sig som möjligt. Men,
se så, nu ä’ vid flottbron. “
“Ja, adjö med dig då! Det var tråkigt att du inte kunde
göra sällskap.“
“Ja. värst för mig! Adjö, adjö! Men för tusan, jag
tänker på en sak. Det föll mig in just nu. Jag kan gå
till moster min i morgon. Det är mycket trefligare att
följa med dig till Blå porten. “
“Nå, se det var då riktigt vänskapsfullt af dig, bror
Figge!“ utropade Nifcke, “det var riktigt snällt!“
“Ja, men på ett v ilkor!“ svarade Eigge, som ville vara
storartad ända till slutet, “vi repartisera om middagen!“
“Nej, det kommer aldrig i fråga!“ svarade Nicke högst
indignerad, “jag bjuder både på middag och kaffe! Seså,
inga invändningar eller också bli vi ovänner för alltid!“
“Nå, får gå då!“ ropade Figge med pathos, “tror du
jag vill gå miste om en sådan vän som dig, för en aborres
skull.“ Och så bar det af till Blå Porten der aborrarne
efter vanligheten befunnos i hög grad ätbara, och der en
viss sort “Haut Sauteme“ var till den grad drickbar, att
Eigge narrade Nicke att ta in ännu en butelj, hvilket hade
till följd att de begge vännerna i ganska upprymd
sinnesstämning slutligen hamnade i en af bersåerna i
vinterträdgården på Novilla, der kaffet med den sedvanliga likören
visst icke lade någon hämsko på det glada lynnet.
Men under tiden hade gamla Stina der hemma fått
schalen på sig, och skyndat ner till fru Karlson i
mjölkmagasinet, och som kommersen på söndagsmiddagen icke
var så särdeles liflig, hade de båda väninnorna god tid
att öfverlägga om Nickes hjerteangelägenheter, dem de
kommo öfv erens om att förvalta på det redbaraste sätt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
