Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Skall efterträda mig, ja! Tycker inte herr
Hedberg att det där var en debut som lofvar godt
för det kommande?
— Det vore synd att sägal — svarade jag. —
Men är det också så säkert att det blir han?
— Fullkomligt säkert! Jag hörde det af h.
m:t själf häromdagen.
— Nå ja, om så är, kan man väl hoppas att
lika väl som han nu är militär till lif och själ,
skall han väl också då bli en förste direktör som
sätter konstens kraf framför de militära — sade
jag med mera tillförsikt än jag själf hyste i det
ögonblicket.
— Ja, ja, ni få väl själfva se! — återtog Stedingk
och tilläde efter en stunds tystnad: — Men nu
måste jag skicka ned efter min intendent och laga
att vi få något att ersätta »Profeten» med! Det
blir inte roligt, ty för Josephson går repertoaren
framför hela kungligheten och krigsmakten både till
lands och vatten! Hur han ska’ kunna samarbeta
med Edholm, det begriper jag inte!–
Detta var mitt första sammanträffande med
öfversten, sedermera förste hofmarskalken Erik af
Edholm, med hvilken jag sedan, först som
litteratör och därpå som intendent för k. stora teaterns
scen hade ett femtonårigt samarbete, utan att
någonsin någon som helst konflikt uppstod mellan
chefen och hans närmaste man. Det var en ära att
väcka den mannens orubbliga förtroende i den
svåra mellanhandsställning som en scenintendent
intar gentemot chefen å ena sidan och
teaterpersonalen å den andra, och det var ett verkligt nöje
att ha att göra med en så mångsidigt bildad och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
