Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. KSLAT 1920 - 1. Phragmites communis, bladvass. Fam. Graminae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5IJ LANDTBRU.KS-AKÅDEMIENS HÄNDLINGAR OCFI TIDSIiRIF..I 1920
C, liknande dem hos Ä. Innanför lagret C ligger märgen D, som dock
ej lvller hela inre delen utan här och där har genomgående tomrurn
eller kanaler g, uppkomna därigenom att en del märgceller f dött.
lnnant’ör epiderrnis ligga fiberknippena i strängar, varannan (a) grövre,
varannan.(b) finare, varaf stråets och bladslidans yta blir svagt refflad
genom de grövre strängarne. Fiber-knippena äro inbäddade i paren-
chymceller d, fyllda med klorofyll, och vid bladslidans inneryta är cell-
vär’naden genomtr’ängd av kanaler e, liggande mittfcir de linare fiber-
str’ängarne. De inre lagrens fibrer bestå av mindre, svagt utvecklade
celler.l) Efter kokning med lut och tvättning erhålles en fibermängd,
uppgåeude till 20 ä 25 % av stråets vikt, således ganska riklig. Fib-
rernas utseende fram.går av fig. 2. De likna halmfibrer av våra van-
liga sädesslag, med de kataktäristiska ojämnheterna hos lumen och
cellväggarna (a) samt tvära inknipningarna (b). Den enkla cellens längd
våxlar betydligt, från 0,s till 5 ä 6 mm., bredden ät 0,orr till O,oza mm.
och ändarna fint tillspetsade. Fibepstyrkan är synnerligen stor, väx-
lande mellan 20-25 kg. pr kv.-mm. al tvärskärningen, sålunda nästan
uppgående till bomullens. Alla Iibler äro fria från ligninämnen. Jämte
’dessa fibrer finnel’ man i preparalet tle för halm karaktäristiska båg-
tandacle epidermiscellerna (c), bildande det yttre, hårda skalet, de med
mär’g fyllda märgcellerna (d) samt ringar (e), spiraler m. m. till kärlen.
I fig. 2 visas därjämte en skärning av strået med bladslidan A samt de
innanför liggande skikten B och märgen C.
Av undersökningen synes framgå, att man i bladvassen har ett
ganska lämpligt råmaterial till papper. Dess rikliga förel<omst i alla
delar av landet, lättheten att skörda densanrma, fiberns stora st1’rka och
jåmförelsevis rikliga mängd i strået tydel på att man på många orter i
rrårt land skulle i denna växt kunna hava en. elsättning för den vanliga
halmen; vars användning till papper helt och hållet belol på lokala ftir-
hållanden, enär den ei tål de dryga flaktkostnaderna. Trots den enkla
fibercellens ringa längd torde vassfibern vara antändbar är’en till vär-
nader. Fiberknippena eller de sammansatta tågorna hala fullt tillräck-
tig längd för att låta spinna sig till garn. Finleken hos sådant garn
skulle bero på hulu långt man ginge i bor-tskaffande av det {ibrerna
samrnanhållande växtlimmet. Tilläggas må, att deu ul bladen erhållna
fibern är finare, hortare oih betydligt svagare än stråfibeln, rarföre dep
förra torde kunna anses otjänlig till pappersmassa. Däremot användas
bladen, som bekant, i torkat tillstånd till kleatulsföda på många ställen
i r’årt land. Stråna användas till taktäckning, till reveteringsmattor samt
till lappning. av väggat och lak.
1) Provet togs i början av juli, före blomningen, medan sttåna ännu voro grötra
oclr jär1förelsevis mjuka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
