Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. KSLAT 1920 - 4. Eriophorum vaginatum, tuvdun. Fam. Calamariae - Tuvdunfiberns förekomst i våra torvmossar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238 LANI)TBRUKS.AKADEMIENS HANDLINGÄR OCII 1’IDSKRIF’I’, 192,
Jiberväxt, säger han, finnes i varje verklig högmosse, om också i nryc-
ket obetydlig mängd, ned till 1 fu. Ju mera en högmosse närmar sig
sitt torra skede, desto störle blir denna libers inblandning och desto
mera tr-äda vilmossorna tillbaka såsom torvbildare. Sådan tolv kan
bildas endast när mossen är så torr att E-plantan utgör huvudmassan
ay vtvegetationen. Fiberhalten kan växla betydligt, ei blott på olika
djup, utan är’en på olika stållen inom sammå mosse. Vitmosstolr-ens
fiberhalt minskas, ju längre norrut rnan kommer. Såsom ett enstaka
lall omnämnes, att så långt nolrut som i Dalarne vitmosstorv påträffats
med Iiherhalt upp till :10 26. I all-
mänhet har tur,dunplantan som
torvbildare spelat och spelal fort-
farande en mycket ringa loll i
Norrland och Lappland. Ren E-
torv hade dir. Tolf ej påträffat norr
onl Dalälven1). I Västrnanland,
Uppland, Södermanland, Nelike
och Östergötlands norra del är
vitmosstorvens fiberhalt mycket
ringa. I enstaka fall kan den doch
uppgå till 15 ä20 %, men ren så-
dan ton’ förekomrner ingenstädes
i dessa landskap. I Östergötlands
skogstrakter, å småländska hög-
landet samt i Värmland hålla hög-
mossarne en avsevärd mängd fi-
bertorv, och fiberhalten kan hår
undantags’r’is stiga till 60 ä7(l 2,|,
d. ’r’. s. till gränsen f<ir plaktiskt
taget len E-torr-. På smålåndska
höglandets södra och västra slutt-
ningar ökas antalet flberlika hög-
mossar, ofta med ren Iibertolv, än
växlande med vitrnosstorv, än bil-
dantle oavbrutna lager’. I dessa mossat framträder t.i;dligt, hulu olika
tietta torvslags firmrrltningsgrad kan vara. >Än bildar det en seg och hård
massa, ån en vtterst starkt humifierad, plastisk, till bränntorv svnnerli-
gen passar"rde substans, vars härkomst kan ådagaläggas frirst genom mikro-
skopisk undersökning.)) På Västgötaslätten finnes den mest typiska tuvdun-
torven i de mäkiigaste bäddalne i vårt land. Denna torv tillgodogör’es all-
nrännast vid bränntorvtillverkning, och renheten är ofta så stor, att vit-
1) Enligt uppgift antr’åff:rdes dock 191t1 rnäktiga lager av torr-fiber i en mosse i I)e-
ger’f’,rs socken i Västerlrotterr.
\
$
1
I
I
I
t
I
I
J
I
rl
I
’I
I
;l
I
1
i
I
t
I
t
i,
ti
\\
rl
,.\ ’
I
-:r
:i
Fig. 5, ’Iuvdunmossarnas.utbredning i siidra
nch rnellersta S.r.elige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
