Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. KSLAT 1920 - 4. Eriophorum vaginatum, tuvdun. Fam. Calamariae - Tuvdunfiberns förekomst i våra torvmossar - Äldre försök till industriell användning av torvfiber
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANDTBRUKS-AKÄDEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRII’T. 1920
i medeltal 65,r ton lufttorr tuvdunfibel pr hektar. om nran antager att
1 kubm lufttorr torv väger 80 kg skulle man alltså i denna mosse kunna
erhålla blott c.’a 8 0/o len, uacker tuudunliber ur toruen. Derrna jänr-
förelsevis ringa mängd skulle då utrensas ur 800 ton vitmosstorv. Emel-
lertid har det visat sig, att {ibelns fördelning i rnossarna är mycket vär-
lande så att den på många platser kan uppgå ånda till 50 ’roi och även
orn man skulle antaga en nredelsiffra ar’ 15 l(, tord.e man knappt taga
till för mycket. Själv hal iag gjort flere undersöl<ningar av prover, tagna
ur danska torr.mossar på Jvlland, r,arvid halten ay ren, lufttorr fiber,
efter fullstiindig frånskiljning av alla föroreningar, r,äxlat mellan lb och
50, i rnedeltal 25 % av den lufttor.ra torvens viht. För min del är jag,
på grund av uppgilter från Sr,eriges Geol. Under.söhning, övertygad där-
om, att fibelhalten hos ett stolt antal av våra ton mossar uppgår till
betvdligt större belopp än det vid Storemosse erhållna.
Äldre försök till industriell användning av torvfiber.
På 1890-talet gjordes i flera länder med r,äxlande framgång lörsök
att använda torvfiber inom särskilt textil- och pappersindustrierna, var-
igenom den finge en lämpligare anr’ändning ån till bränsle eller. torv-
strö. Man trodcle till och med till en bör’ian att den shulle kunna er-
såtta lin, harnpa, jute eller andra r,eg. fibrer’, och genom lörmultningen
sluppe rnan if rån den besvärliga rötningen och beretlningen. Flere
labriker anlades, såsom av Beraud, Koppens och l{/eerf i Holland (lig. 7),
Bate, Burke & C:o i trrankrike, Deutsche Torfwollwet’lce i Oldenbut’g,
Geige i Diisseldorf samt, det största företaget, A. Zschönter & C:o i \Vien.
Denna sistnämda firma sökte slå ett stort slag för torvfiber.n på jubi-
leumutställningen i Wien 1898. I egen paviljong .r.isade n-ran här’ pro-
ver å torvens olika användning, framfcirallt till bränsle, torvströ, vadtl,
papper, papp och vävnader. De olika pappersfabr.ikaten, som av mig
då undersöktes1), utgjordes huvudsakligerl av rnörkfär-gat omslagspapper
(>Packpapier>), som enligt uppgill skulle hålla 80 / torvfiber. I netlanst.
tablå visas några resultat av undersökningen.
II
I
I
\
I
i
I
Papperets betecknir.rg
Omslagspapper (brunt
r (blått)
r 1:::"
Vjkt A"k- Medel- Fiir-,
g"n- rl"]i i :t."Lkn lärrg- |
pr kv. "")) ’ Avslitn. ning i i
nl. " lälrgrl. m.
Sammansåttning.
13 1.5
125
125
127
r07
175
3’o
3,5
3,5
4,1
3,0
1.{t
894
1,372
1,579
t,344
I,769
927
0,s1
1,30
.1,32
0rsl
1 ,37
0,Bo
80 % E. fiber. 20 %
)tS % " 25 "4
180 "4 ,, ’J0 %
80% D 2n?/"
80% t> 20%
80% D 20y;
ol
o2
o3
{
r{
I
I
)
i
I
I
I
i
-l
I
I
-J
t) Tekn. Tidskrift, .\llm. avd., Sept. 18.t)8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
