Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. KSLAT 1920 - 4. Eriophorum vaginatum, tuvdun. Fam. Calamariae - Äldre försök till industriell användning av torvfiber - Nyare försök med torvfiber
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
h
INHI.]MSK,\ FIBER\"{XTER 213
torvpulr,er, korn hau på tanken att utn5rttja den såsour aflallsproduht
erhållna {ibern till vävnader. Man tillverhade här kostymtyger med
varp av trornullsgarn sarnt inslag av torvfiber och ull eller schoddv.
Sådana tyger voro utstållda å Sr’. Mosskulturföreningens utställning rid
landtbruksmötet i Mahnö 1896 sarnt ansågos f’ullt användbara frir ända-
målet. Inslagsgauret var spunnet av 40 Z; torvfiber och 60 I,i ull
(schoddy), och vävnatlcrna, som iag då hade tillfälle att tekniskt un-
dersöka, visade sig nästan lika starka som det s. k. kommissklädet för
armöns behov, eller 9 kg p. cm:s bredd mot kommissklädets 10,2 kg-.
Dessa jämförelsevis gynirsarnma spinnings- och r,ävnadstörsök ledde
dock för tillfållet ej till praktiska resultat, dels enär tillräcklig mängtl
råvara ej fanns att tillgå och dels på grund av den rätt omständliga
prepareringen, som gjorde lar-an för dyr i förhållande till vävnader av
andra likvärdiga textilämnerr.
Bland de untler denna tonfiberns lörsta fi.amträdande tillärnpade
metoderna för utvinning och rening tillvann sig C. (iercrs största in-
tresset. De frånsorterade, råa fibrerna utlakades med alkalier (2-4 ."i-ig
lösning) under några timnrar för avlägsnande av humussyror, varpå
massan torkades och behandlades med svagt syrebail (0,r-1 /o sra-
velsyra vid 50-60"), r’arefter följde sköljningoch behandling rned varmt
vatten (30-40" C), f<irsatt rned ett jäsrnedel. Jäsningen (4-5 dagar’)
avsåg att göra {iblerna mjuka och spinnbara. Metoden torde dock
r,arit alltfor omständlig och dyrbar för framställning av en råvara ar-
så underordnad kvalitet som torvfiber.
Nyare försök med torvfiber.
Under det stora världskriget, som efter att par års förlopp åstadkonr
en oerhörd brist på texiila råämnen, Iramfrirallt hos centralmakterna
och de neutrala länderna, tvingades man att även inom detta område
tillgripa surrogat och framlcirallt sådana av inhemskt ursprung. I vår.t
land forsökte till en början Ingeniör E. Fer;n,ous och därefter förf. ge-
nom lämplig kemisk behandling göra fibern mjukar-e och mindre spröd
samt varaktigare. Ingeniör F., förut färgmästare vid Sahlströmska fabriken,
trehandlade den mekaniskt renatle fibern först med ett kallt, svagt alka-
liskt bad (4-6 tmr), vilket vid fabrikation i stort erhölls av sköljvatt*
net, och sedan med ett kallt starkare (10-15 2() sädant bad 1iz-l timma,
varefter libern sköljdes, centrifugerades och behandlades med olein eller an-
nan lämplig olja. För fiberns avskiljande från den övriga, till torvströ av-
sedda massan användes ett rnaskinaggregat enligt den i fig. 10 schema-
tiskt visade anordningen. Den lufttorra torven passerade först en r-it’-
och siktapparat i form av en rrågot lutande taggtrumma, r’arigenom
smärre partiklar frånskiljdes i form ar, torvmull. Det övriga materialet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
