Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. KSLAT 1920 - 4. Eriophorum vaginatum, tuvdun. Fam. Calamariae - Torvfiberns tekniska egenskaper - 5. Fröhår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INHEIISKA FIBERVAXTER
rlar >bindande> förmåga, varigenom garnet blir svagt, är en olägenhet
som den delar mecl alla vegetabiliska textilämnen och som kan minskas.
dels genom sammanspinning med en bindande liber, t. ex. ullhår, eller
med en längre {iber, t. ex. jute, dels genom starkare snodd och dels.
genom tvinning av garnet. Ännu ett par olägenheter hos torvlibern be-
stå i tågornas ringa längd och mycket växlande tjocklek. Tågorna blila
så grova som motsvarar fibergyttringarna i bladslidorna. De hava ofta
en bandlik form (fig. 1, E) och i följd av förmultningen sönderdelas de
lätt i enkla fibriller, t. ex. vid .avslitning eller böjning, såsom synes i
denna fig. Deras hggroskopiskn egenskaper hava undersökts vid S’r’. Moss-
kulturföreningens laboratorium och befunnits vara tämligen lika andla
veg. Iibrer. Den mek. r’enade fibern r,isade en viktökning (i oio ar, ctren
lufttorra fibern) av 7,u 0,,0 och den kem. renade fi,se ois efter 2zl tim-
mars utsättande för fuktighetsmättad luf’t. Mots’r’arande siffror blevo för
Iin .l,ns 010, bomull 5,sz o1o, jute 6,ae 0/o och rivet stickvlle 7,or 070. Etter
genomdränkning i vatten 24 timrnar blev viktökningen för kem. r’enad
torvfiber 7il0 olo, för lin 540 0lo, för bomull 270 olo, for jute:190 0i0, fdr
rivet stickylle 410 0/o och för riven halvyllelump 980 0/0. Att torrliber
bör vara något mer-a hygroskopisk än andra veg. fibrel’, synes framgå
av tlen ovan pår’isade librilleringen genom förmultningen, varigenom en
mängd kapillära luftkanaler uppkommit. Detta torde också frilktara
fiberns svag,’.het vid t. ex. br5rtning eller gnuggning.
.5. Fröhår.
Av alla hittills kända fröhårsväxter är bomullsbusken, Gossypiunr, den,
enda som fått anr’ändning inom storindustrien, särskilt till vävnader och
papper. Inom textilindustrien intager bomulls{ibern allt fortfarande en
dominerande ställning, tack vare sina ör’erlägsna egenskaper’, sin rikliga
förekomst och jämförelsevis billiga framställning. Alia andla kända frö-
hårsväxter lämna ett fibermaterial, så kvalitativt underlägset, att en vel’k-
lig jämförelse knappast kan komma i fråga. Undel olika benåmningar
såsom >Kapokull>, >Ceibaull> >Bomhaxull>, >patte de liör,re> >Edredon
vegötal) m. fl. förekommer i handeln en del fröhår från tropiska väx-
ter, alla dock med huvudsaklig användning såsom vadd eller stoppnings-
material till täcken, dynor och madlasser ln. m. De tropiska yäxter.,
som lämna den vårdefullaste {ibern, torde vara Bombar hephtaphgLlutn
rned r’äxtdun ar’ ända till 30 mm:s längd, även använt till spånad; sarnt
Asclepias curassuuia (gulaktig färg), Beaurnontia grandiflora (reni vit,
ganska stark) oclr’ Calotropis gigantea (liusgul), samtliga med silkesglån-
sande fröhår, s. k. >växtsilke>, som visserligen varit föremål för spinn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
