Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. KSLAT 1921 - 7. Linum usitatissimum, lin. Fam. Gruinales - Rötning av lin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INEEMSKA F’IBERVÄXTER, 405
ningen med krita, varpå den filtreras, åter uppr’årmes tiil kokning 20 min.
samt avkyles till 32o C.
Efter avkylning tillsåttes kulturen och det hera får stå i 24 tmr vid
32o. c:a 2liter fråntages nu, som användes till andra B0 liter våtska,
medan resten blandas i 200 liter våtska av samma -sammansättning och
temp. som den förut anvånda. Denna kan framställas i mera koncentrerad
form och, efter kokning, utspädas med rent vatten tin 200 liter. Når
de 28 literna av r:s.ta satsen tiilsatts vätskan, får den stå i 24 tmr vid
32" c., varefter ’denna 2:dra sats är användbar i rötningskaren. Det är
nödvändigt att genom biologiska undersökningar kontrollera satserna,
ehär sterila våtskor ej erhållas vid dessa kokningar.
Då en ingående kemisk undersökning av rötningsförroppet faller utan-
för ramen för dessa anteckningar, må hår blott hänvisas till nedans,tå-
ende arbeten*) till vägledning för dem, som intressera sig för linröt-
ningens bakleriologi. Litteraturförieckningen har benäget lämnats av
professor Cnn. B.s"nrsnr-.
De i praktiken vanligen använda rötnings- och beredningsmetoder-
na finnas beskrivna i flere handböcker och broschyrer inom den hithö-
rande facl<Iitteraluren*"), och enär, såsom i inledningen till dessa anteck-
ningar om inhemska fiberr’äxter framhölls, det praktiska förfarandet vid
fiberns utrinning i allmänhet ej kommer att behandlas, torde ej vara be-
hövligt att närmaie ingå på en redogörelse för desamma.
r början av 1800-talet anställdes överallt i Europas Iinproducerande
lånder ivriga försök att bereda lin utan rötning, och man kan ej undra
över denna iver, då ju den vanliga, "naturliga" rötningens svårigheter
och olägenheter äro skarpt i ögonen fallande. Den år sålunda mycket
tidsödande, till och med om varmvatten användes, den fordrar en rätt
talrik och ganska övad personal, vartill kommer, att fiberrr är utsatt för
* Leren, Handbuch der technischen Mykologie. III 269.
Dounetscnowe F. Ä. Die Änwendung der bakteriellen Röste des Leins zur. Bestimnrung der
Faser und der Schäbe in T,einstengeln. Russ. Journ. f. experim. Landwirtschaft, XIy. lg13. 15b.
RtxcnlMe’r M. ot Ooxnn F. nn. Essais de .rouissage du lin. Annales de la Science agro-
nomique. XXX. 1913. 225.
Cuunu D. Rouissage bacterioiogique du lin. f,a Nature 1914.
Rossr G. Intern. agrartechn. Rundschau yII. 1916. 685. m. fl.
Cennoro D. Ref. Bull. Past. XV. Lgl7. 74g.
Louson R. Retting of flax by means of bacteria. Umschau.191g.
K’rvsnn E. Microbiologie applicluö ä la transformation des produits agricoles. S. 221. Detta
arbete som nyligen utkommit hos J. B. Baillöre et Fils, Paris, innehål’ier kort översikt över
de nyaste upptäckterna på området.
*x Tinodlingsboken, av E. A. Annxexonn. Om linberedning och linberedningsanstalter,
förefuag av I[. HoNNrc. Reseberätte]se av trL llnxxrc (i Landtbruksakademiens bibliotek),
ai.Idre avhandlingar av H.l. N.rrxons,r, sreunrx, Bex^-er, m. fl, Irandbu.h
"u
xr.*orour"*r.
etc.
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
