Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. KSLAT 1921 - 7. Linum usitatissimum, lin. Fam. Gruinales - Linberedningsanstalter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420LANDTBRUI{S-AKÄDEMIEl{SIIANDLINGARoCETIDSKRIE.TJ192].
Linodlingsintresset är störst i Blekinge, Ilalland, Skåne, SmåIand och
Gävleborgs län, således i de sedan äldre tider linodlande trakterna. In-
.tresset har dock numera spritt sig till alla delar av landet, även till sådana,
som ej förut odlat lin, såsom till Jämtland, Väs,terbottens län och Norr-
bottens älvdalar och kuster. På många ställen år dock linets beredning
ganska vårdslös och prod.ukten ej sådan den kunde och borde vara. Sedan
mån numera har fått god tillgång på lämpliga beredningsmaskiner, kla-
gar mar över den besvärliga linrötningen och frörepningen, vilka operatio-
ner äro dyrast och alltså mångenstädes föranleda en inskränkning i linod-
lingen. Dessa olägenheter visa sig dock överkomliga, i det att en linupp-
ryckningsmaskin av amerikansk modell, en frörepningsmaskin och en ut-
läggningsmaskin för utbredning av lin på marken för rötning för när-
varande åro under provning (1920).
Beredningen till tågor sker numera allmänt i beredningsanstalter, upp-
förda överallt i landet av lokala föreningar. Rötningen göres vanligen av
cdlaren själv, som sedan lämnai stjälken till anstalten för beredning tiil
skäktat tin. Detia försåljes för odlarens r,åiftning eller sändes till spinneri
att för hans räkning spinnas till garn, eller slutligen kan han återtaga det
hela eller en del för hemslöjdsbehov. -Eudast få anstalter mottaga lin i
fast köp. Detta system, att odlaren sjålv skall röta linet och btott bered-
ningen försiggå vid den gemensamma anslallen, är visserligen bäst ur eko-
nomisk synpunkt, men har den olågenheten, att rötningen blir ojåmn och
linet alltså av olikartad kvalitet, vilket försvårar dess användning i spin-
nerier. Ilandspinning av lin har doek ånyo börjat upptagas såväl i hem-
rnen, särskilt i Norrland, som i kvinnliga slöjdskolor.
Beredningsanstalterna äro av något olika typer. De mindrg till ett
antal av c:a 50 s,t., åro belägna huvudsakligen i norra och mellersta Sverige.
Utrustningen är mycket primitiv, oftast bestående av en eller ett par kom-
binerade bråk- och skäktrnaskiner ar? oyannämnda typer samt en sving-
skäktstol. Enär anordning för stjäikens torkning vanligen saknas, uppe-
hålles driften blott under den yarma årstiden ("sommaranstalter"). Emel-
lertid har man i somliga (t. ex. Såby i Uppland) infört elektriska tork-
liammare s,amt försökt använda elektrisk uppvärmning av vattnet i röt-
bassängerna. Den nordligaste anstalten är anlagd vid Ålvsbyn i Norrbot-
tens lån, varestr liksom i Torneådalen och Södra Lappland, linintresset
år mycket stort. Man får häruppe 15 /o tätgor och 11 Vo blänor av den
rötta halmens vikt. Yid sommaranstalterna produceras 30-50 kg. lin pr
dag, som med en driftsticl av 5 månader ger en största årlig produktion av
5,000 kg. Genom anskaffning av torkanordningar kan dock produktionen
utökas till c:a 15,000 kg. Anläggningskostnaderna för en anstalt av denna
enklaste typ, försedd med en bråk- och skåktmaskin, en sving-finskäktstol,
elektrisk motor, torkkammare med inredning, mindre ångpanna, fläkt-
och dammsugningsmaskin jämte byggnad o. il.r uppgår till c:a 12,000 kr.
f
t
1
l
-..1
I
i
I
I
rl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
