Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. KSLAT 1923 - 8. Halmväxter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348 LANDTBRUKS-.{KADEIITENS HANDLINGAR ocH TIDsKRIF’I, 7923
viss minimlkvan,titet ha’lm. Enligt utttalanden av fackmänl borde den
minsta, årliga tillverkningen vid en självs,tändig fabrik uppgå trill 3,000
ton cellulosa, motsYar’ande, efrter ett beräknat utbyte av 40 procent av
den luftorra halmen, 7,500 ton halm. Enligt statistiska uppgifter
från vår-a mest sädesodlande landskap under normala år ut-
gör denna rr-almkvantitet blott en bråkdel av överskottet, sedan
den till utfodring av krera,tur behövliga mäng,den fråndragits. Un’der
kriget ersattes det i England till papper mvcket använda espartogräset,
stipa tenacissima, som då var svårt att erhålla, delvis med halm och
dett,a med got,t resultat. Under fullt lormala, industriella förhållanden
torde ,det doch hunna an’se,s omtvistligt, huruvida en ehonomisk till-
verkning av halmmassa till papper skulle kunrna bedrivas i vårt land.
Däremo,t skulle en dylik tillverhning tiltr papp visa ’sig betydligt fördel-
aktigare, enär massautbytet däryid blir nästan det dubbla eller c:a 80
procent; vartill kommer att papp ,av halmmassa blir av båttr’e beshaffen-
hsl ,än den av slipad trämassa, som numef,a allmänt eller så gott som
uteslutand,e förekornme’r ,i handeln såsom hartongpapp. I Tyskland och
Hotland finnas flera ,sådan,a hartongfa’briker, i allmänhe’t ’drivna ary koo-
perativa f,öre,nlngar inom j’ordbruket.
De här nedan anförda, ’av mig med hänsyn till strå;byggnad, fiber-
mängd och fiberbeskaffenhet undersökta hahnväxterna, utgör,a,s av dels
de allmänt ’o’dl’ade slagen råg, \nete, horn, havrb och timotej, dels av några
ej odlade, ö,ver hela landet för,ekom,mande slag, som förete en med ,de
förr,a till egen,skaper fullt likartad f,iber, alla ’tillhörande fam. Grrmina.
a) Auena sati2a, haure (fig. 1). Skärningen av strået vis,ar en sYagt vå-
eig korntur av epidermisceller, innanför vilka ligga fiberknippen a, skilda
g,enom klorofyllkanaler c, och innanflll’ fls:ssa ,smärl’e fibersträngar med
mellanliggande kärlknippen b, inbäddade i parenkymlagreit ,d, vars tjock-
lek är ganska begränsad. Den enkla celien, vars ia’llmänna utseen’de fram-
går av fig. 10, a, har sharpt spetsiga ändar, en läng’d av 0,5-2 ä 2’5 mm’
samt en bredd av 0,01-0,02 mm.
b) secule cereale, råg (fig. D, skärningen av strået vi,sar en’fullt
cirhelformig yttre hontur. Innanför epidermis ligga fi’bersträngarne och
den kontinuerligt s;a,mmanhängande fiberringen å rlerd den.inre ringen
av p,anenkym, d. Den enkla cellens längd växlar från 0,45-2 ä 2,5 mm"
tjocklek från 0,01-0,03 mm.
c) Triticum uulgare, uete (fig.3). Skärningen av strået visar en cir-
kelf,ormig yttre hontur. Omedelbart innanför epidermis ligga ’de fina
(subepidermala) bastfibersträngarna a, inhäddade i klorofyll. Innan-
för ligger den nästan ’sammanhängarl’de bastfiberringen a’ samt paren-
kymlagre,t d. Fiibercellens längd växlar från 0,45-2,5 mm., bredden
från 0,01-0,02 mm’
1) Ar,n Llnssox i Sv. papperstidling 1919, sid. 462’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
