Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. KSLAT 1923 - 11. Cannabis sativa, hampa. Fam. Scabridae - Riktlinjer för förädling av lin, hampa m. fl. spånadsväxter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-."’
I28 LANDTBRUKS-aKADEMTENs HANDLTNGAR ocrr rrDSKRrFr, 1g2B
storartad frarngång ägnat våra andra kulturväxter, såsom sädes,. och
foderväxler.
lvlan har i flera linodlande länder, i all synnerhet i lrland
-
och
kanske även i vårt land
-
iakttagit, att skörden av lintågor pr ytenhet
åker alltmera minskas, vilket förhållande naturligtvis verkar nedslående
för odlaren, som drager den slutsatsen, att det ej är lönande att odla lin.
Nu är det ju så både’i fråga om lin och hampa, att ju tätare man sår,
desto mindre blir stjälkens diameter; Som, praktiskt sett, står i om-
vänt förhållande till såddens täthet. vad man sålunda vinner i antal
plaqtor pr ytenhet, förlorar man i deras individuelra storlek. Sådden
måste alltså vara. lagom tät. För att öka den relativa fibermängden
måste man alltså söka uppdraga höga plantor och på samma gång
läega an på att öka fibermängden i stjälken, oberoende av plantans
I’ttre dimensioner. l)et förra momentet avser alltså en kvantilativ, det
senare cn kvalitativ förbättring, eller med andra ord: det förra gäller
plantans yttre gestalt, det senare dess inre egenskaper. vid förådlings-
försök med dessa växter måste man sålunda noggrannt undersöka så_
väl deras yltre som inre karaktäristiska egenskaper under hela växt-
tiden och mognadcn. Bel.raktar man er.t fält åed växande, näslan
mognat lin, skall man finna, att en av plantornas allra viktigaste egen-
skaper, den vttre likformighefen saknas, ehuru alla frön blivit sådda
samtidigt och i övrigt lika behandlade. Särskilt äro stjälkarnes tvär-
snitt mycket växlande. NIan märker genast, vilken väsenflig skillnad
i detta hänseende förefinnes hos våra sädesslag med sina ytterst lik-
formiga strån och yttre habitus i allmänhet. Tydligt är, att hos sådana
växter, vid vilka stjrilken utgör själva råämnet för förädlingen, denna
växlande grovlek inverkar ofördelaktigt i flere hänseenden, framför-
allt vid rötningen. En sådan likformighet torde dock kunna uppnås,
exempe’lvis genom sträng noggrannhet i sådd samt i fråga om jordens
beskaffenhet och’heredning, utgallring av olämpriga och små plantor
under uppväxten, hindrande av kårsnin! under blomningen m. m. Strängt
taget borde varje planta under växttiden bokföras med hänsvn till såväl
yttre egenskaper, såsom längd, tvärsnitt, Törgrening, längä av stjälk
från rot utan grenar etc. som inre beskaffenhet, särskilt bastfiberlagrets
dimensionei och utseende i olika tvärsnitt. Av stort intrcsse är att se,
hurusom denna sislnämnda metod, nämligen att genom mikroskopisk
analysering av bastfiberlagren i tvärsnitten uppskatta mängden av fibrer
i motsvarande stjälkdel, vilken metod .1"g r"åut for åtskiiliga år’sedan,
så vitt iag vet, för första gången tillämpat vid värdering äo tågornas
mängd och kvalitet särskitt i linptantor,i h"lt nyligen hoi;aL tiilåmpas
i Englands förnämsta anstalt för lin (Linen researeh lnstituter). via
Handlingar och Tidskrift 1920: Inhemska fiberväxter.
1923.
’ Landtbruksakademiens
2 Textile Recorder, maj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
