Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. KSLAT 1923 - 11. Cannabis sativa, hampa. Fam. Scabridae - Riktlinjer för förädling av lin, hampa m. fl. spånadsväxter - Jordmån, gödsling, sådd m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
=
LÄNDTBRUIIS-AKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT. 1 923
tigt’ så att alla fiskar dogo. Andra åter påstodo, att detta var andeles
felaktigt, att fiskar tvärtom tycka mycket om dessa plantor och med
avsiht uppsöka dem, men att, särskilt på mindre prat-ser utan, avlopp,
fiskarna tagit till sig så mycket av hampans safter, att de förätit sig,
"vilket alltid är skadrigt". prrNrus säger, att ,,vatten förlorar sin
flytbarhet av hampån, om man gör den till en saft.,, Vidare säges, att
om man utgjuter på marken en dekokt på hampväxter, krypa claggmas_
karna fram ur jorden, ett förhålrande, varav fiskare ofta begagna sig.
En dekokt på roten gör fingrar och dess leder mjuka, är bra mot poda_
ger’ gikt, på muskrer, seniga och nerviga derar.i allmänrret samt lindrar
svedan å brännsår.
vi finna i denna provkarta över hampans förträffliga egenskaper
en blandning av sanning och vidskepelse. Även om man utgallrar a’t,
som faller inom den senare hategorien,. återstår dock mycket, som ty-
der på, att hampan i alra tider varit en vrktig medicinalväxt. Dess tekniska
användnins åter är grundad på stjälkens långa, starka, spinnbara tågor
sam{ på de’ ur rröna pråssade oljan, som äger rinoljans förträfil"iga
egenskaper och s.<rm vunnit användning till treredning av målarfärger,
till lysolja samt till foderkakor för kreatur, särskilt svin och hästar.
Även till valksåpa inom ylleappreturen har den fått användning.
Jordmå"n, gödsling, sådd m. m.
Hampa erforclrar god ler- e’er sandmylla, även märgelhartig jord är
lämplig, med snarare rågt än högt Iäge. Alltför sandig" jord är sämre,
Iikaså kalkhaltiga och torra platser. En torr jordmån iit
"ro- ett torrt
klimat ger en kort, trärik och hård stänger. odlingsplatsen trör vara
väl skyddad mot blåst, enär växten blir ganska hög. ofta väljas frod-
stränder. Fuktiga somrar bliva bastfibrerna gröwe. på den tid ham-
pa odlades i vårt rand användes stallgödsel i ritHg mängd,
",u
4 r";;-;;
4,000 kv.-fot, antingen på rrösten eller våren. rru-prrr"fordrar en luc-
ker, väl arbet/d jord, som uppgräves eller plöjes titt stort dj"p. ;;
alltför styv lera, påföres några lass mudde.
"ttår
slamgyttja, om sådan
finnes. Plöjning göres på hösten samt 2_B gånger pa1,arårr, med 2_3
veckor:s mellantid, samt harvning. Man kan oåt* t u_pa många .år i
föIjd på samma plats. En engelsk författare i ärnnet (Al your.{c) sager
sig kånna ett fall trå hampa odlats 70 år i sträck på samma åker med
gott resultat. Den utsuger ej jorden så mycket som andra växter, den
renar från ogr’äs, håner jorden lucker och fordrar ej så noggrann skötsel
som lin. Erfarenheten lär hava visat, att vissa insekter, såsäm kålfjäriln
och dess larv, hysa en tydlig vedervilja mot hampa, antagligen på grund
av dess lukt, varför man på många stälren odrar hampa omkrinj mirurrJ.
Då man även.erfarit att rotväxter och kål trivas oär
"tt"o
hampa, var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
