Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. KSLAT 1923 - 11. Cannabis sativa, hampa. Fam. Scabridae - Skörd, beredning genom rötning m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l-
LÄNDTBRUKS-ÄI(ADEMIENS HANDLINGÄR OCH TIDSITRIFT, 1923
på en vanlig mangelvals. Härigenom skonas tågorna mera än vid bråk-
ning och skäktning.
De ovan anförda metoderna, alla mer eller mindre av manuell art,
tillämpades ända till mitten av 1800-talet, då man började använda
maskiner för beredningen. Produktionen blev visserligen härigenom
snabbare, bekvämare och billigare, men kvaliteten hos den i äldre tider
beredda hampan har säkerligen aldrig senare överträffats.
vid fullständig torkning i varm luft förlorar frisk hampa 4b-60
% av sin vikt. I lufttorkat tillstånd håller hanhampa c:a 26 /o bast-
tågor och 74 Vo trä, honhampa c:a 22 % basttägo. o"n Zg % trå. Det
fullt torra bastet består, enligt K,t.nnranscn, av 62-70 /6 ren cellulosafiber
samt 30-38 % i vatten och varm lut lösliga åmnen. Större delen av
dessa ämnen äro olösliga i vatten. I)en torra stängelns trä består av
nära 75 vo ren träsubstans och 25 vo andra ämnen. viktförlusten vid
rötning (i torrt tillstånd före och efter) uppgår till 20 il 2E %. Man
kan alltså antaga, att 100 kg. frisk (grön) hampstjälk, fri ’från
rötter,
efter rötning och torkning väger 82-40 kg. av 100 kg. bråkad och
skäktad hampa erhålles efter häckling 44-6g ’kg. ren spinnhampa,
1-6 kg. obrukbart avfall (skäv, damm), resten blånor.
TiIl komplettering av och jåmförelse med ovannämnda uppgifter må
anföras följande av Dn. H. L. w. vör,xnnr erhållna resultat: Den växande
plantans vattenhalt är 45-60 %, ju svagar.e sfängel, desto större vatten_
halt. Manlig och kvinnlig stänger avvika mycket i beståndsdelar och
deras mängd.
a) Manlig planta: ilIedelgrov, J-By2 fot lång, fullt torr stjärk
rned kvarsittande rot lämnade 2b,B d/o bast och 7B,g % vedåmne (trä).
Bastet bestod av 62 d/o ren cellulosafiber, 16 % i vatten lösliga extraktiv_
ämnen samt 22 Vo i vatten olösliga, men i alkalisk lut lösliga ämnen.
Vedämnena bestodo av 77 7o cellulosa (fitrrer), 21,1 Vo i vatten lösliga
extraktivämnen samt 10,9 % i vatten olösliga, i alkalisk lut lösliga ämnen.
Svagare stänglar innehöllo proportionsvis mera, grövre däremot mindre
nrängd bast.
,b) I{iinnlig planta: Förhållandet emellan bast och
växlande. l\{edelgrov stjälk, 90-105 cm. läng, 22 lo
Grov stjälk, 120-150 cm. lång, 1b,66 % bast, g4,BB
fin stjälk, 20 Vo bast, 80 % ttä. Bastet bestod av 64,8
fiber, 12 Vo i vatten lösliga extraktivämnen, 23,2 Vo i
alk. lut lösliga ämnen.
trä befanns mera
bast, 78 % trä.
% ftä. Mycket
Vo ren cellulosa-
vatten olösliga, i
Kvinnliga plantor hålla alltså betydligt rnindre mängd bast än manliga.
Den träiga delen av den kvinnliga stängeln överensstämrner i fråga om
träets beståndsdelar med den manliga, men kvantiteten är mycket väx-
I Professor i Erfrwt. Se nedan om lrerednilg av hanrpa utan rötning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
