Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. KSLAT 1923 - 15. Stipa pennata, fjädergräs. Fam. Gramina - 16. Juncus conglomeratus, knapptåg. Fam. Junceae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
746 LANDTBRUKS-AKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT, 1923
ehuru sällsynt, förekommer .i vårt land, nämrigen s. pennata. Detta
borstlika gräs växer på torra buskmarker i väsiergöiland, men
är utomlands allmänt ogh utgör exempervis i Rvssland huvud-
gräset på stepperna. Hos oss uppnår detsamma en höjd av b0_
60 cm.’ StråeL är nr;’cket snralt, vid roten blol.t omkr. l,b mm, och
bladen äro långa, borstsmala med nästan hårfina spetsar. De en-
blommiga småaxen hava mycket rånga, fjåderlihnande borst, ända tilr
20-30 cm långa. De starka fibertågorna erhållas tr braden, varemot
bladslidornas och särskilt stråets bastfibrer äro av sämre kvalitet.
Fig. 1r och 12 visa genomskärningar av bladet (fig. 11) och strået
(fig. 12), den senare visande den håriga epidermis c, bastfiberknippena
a med mellanligga’de kärlknippen d samt klorofyilagren b med mer-
lanliggande ruftkanaler e. Av fig. 1r synes, ult fibermängden
i bladen är synnerligen stor och fördelad i runda knippen,
vilket förklarar bladens borstartade styvhet. En mikroskopisk upp_
skattning av fibermängden i braden ger c:a b0 procent och i strået c:a
20 procent. Bladfibrerna äro fullt träfria, varemot stjälkfibrerna visa
större eller mindre träreaktion, isynnerhet de inre knippena. Bast-
tågorna ur biadbn hava stor styrka och rängd, den förra uppgående tilr
c:a 25 ä 30 hg pr kv. mm., den seriare till 200 å 800 mm. Den enkla cellens
längd växlar inellan 0,b och B,b mm., vanligen l,b mrn. och bredden
mellan 0,007 och 0,018, vanligen 0,012 mm. Den är sålunda mycket
smal och jämntjock samt har avrundade spetsar och linieformig lu-
men. övriga cellbildningar, som förekomma i det mikroskopiska pre-
paratet, likna fullkomligt de ovan beskrivna, hos vanlig halm befiniliga,
såsom epidermiscöller (stigmata), kärl, spaltöppningsceller m. m., vartilr
komma i dettta fall de koniska, hakformigt böjda håren.
Undersökningen har sårunda visat, att bladfibern hos s. pennata i
de flesta, viktigare egenskaperna fullt kan jämnställas med esparto-
gräset.
16. Juncus conglomeratus, knapptåg. (Fam. Juncere.)
Tågväxterna (Juncusl, vilka, såsom ovan äi omtalat, varit kända
och använda redan av de gamle Romarne, rikna till sitt yttre gräsen
eller starrgräsen, men närma sig i fråga om brombyggnaden riljeväx-
terna. J. conglomeratus, som är en varietet av J, effusus (veketåg),
växer allmänt i vårt land i kärrmarker, i diken och på våtarej angar.
växten har runda, spetsiga, raka strån, som nedtill äro försedda med
t
I
I
I
I
l
I
{
$
.’":
.F
’l
I
1
De av mig undersökta exe’rplaren erhöIos från Bergianska trädgården,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
