Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Magnus icke ha så gott om mynt, fast han var
»Facklans» expeditör.
– Om de’ räcker, sa’ Stenberg skrytande,
vist fan räcker våra pengar, å räcker inte di,
så får du väl hugga ur »Facklans» kassa!
– Nej, det låter jag allt bli, svarade
Broström med sin trygga och skånska brytning och
knäppte rocken säkrare om sig, som om han
vore rädd för att hans fickor skulle få
obehörigt besök.
– Å va’ nu inte brackig, skrek den andre,
alla före dej har ju knyckt ur kassan, å då
behöver väl inte du heller låtsas vara bättre
än de andra.
Nu höll Broström på att fatta eld, och det
hade väl blivit bråk av om icke en av de andra
hade lugnat honom.
– Du förstår väl skoj, sade de skämtande,
å inte menar han nå’t med de’ han sa’ inte.
Vi ä’ väl kamrater?
Så blev det frid i laget, och punschen kom in.
– Se jag kan mycket väl betala alltsammans
och mer till, tillade Stenberg, för se jag har
gjort ett gott kap i da’, å har gott om mynt,
må ni tro.
Så lutade han sig tätt intill de andra och
viskade hemlighetsfullt något, som en
utomstående icke kunde uppfatta.
Magnus kunde dock icke förstå vad det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
