Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Notiser angående det forstliga försöksväsendet i Tyskland af AlLex. Borenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skap vid landtbraks- och forstakademin i Hohenheim
Franz v. Banr vid akademins 50 de årsfest sin skrift nUber
for8tliche Versuclisstationen. ein Week- nnd Mahnraf au
alle Ptleger und Freunde des deutschen Waldes,“
hvil-ken utöfvade ett genomgripande inflytande på
föraöks-vftsendets vidare utveckling. Efter att i detta sitt
arbete liafva framhållit, att forstvetenskapen i en mängd
frågor famlade i ovisshet och mörker, hvilket endast
kunde skingras genom direkta spörsmål till träden och
skogen, genom exakta försöks anställande *), ådagalade
*) Bland den mängd olösta frågor inom alla forstvetensknpens
grenar, livilka v. Baur såsom exempel uppräknar, må här endast
omnämnas några från skogsskötsclns område. Ehuru årligen i Tyskland,
säger v. B., tusentals morgen besås och planteras, kan dock ingen
med säkerhet nppgifva pä huru stort afstäiid planteringen eller sådden
hör verkställas, livilka metoder äro de ändamålsenligastc, eller vid
hvilken ålder plantorna böra utplanteras, ehuru alla dessa
omständigheter kunna utöfva stort intlytaude på såväl kulturkostuaderua som
på beståndens framtida beskaffenhet. Ej heller har man någon fullt
tillförlitlig erfarenhet angående nyttan af markens luckring vid
kulturen, i det en del anse, att densamma bibehåller och ökar den för
skogskulturerna så nödvändiga fuktigheten, medan åter andra i
luckringen se en orsak till markens hastigare uttorkande. Likaledes
her-skar stor osäkerhet, livad den naturliga förvngringen beträffar, och
ofta kan man få läsa och höra alldeles motsatta åsigter om samma
sak. Så påstår deu ena, att träden i besånings- och ljushyggena hindra
markens uttorkning, medan Ater den andra håller före, att de tvertom
öka torkan genom att afhålla från marken regn och dagg. Den förra
förordar derföre på torr mark och varmt läge en tät fruträdsställning
och långsam ljushuggning, då deremot den sednarc rekommenderar en
gles fröträdsställniDg och fröträdens hastiga borttagande. Den ena
lärer, att man hör påskynda ufverkniugen, der den mesta Aterväxt
uppkommit, och hålla den tillbaka på de sparsamt beväxta ställena,
uiedau den andra vill förtära rakt tvertom Deu ena föreskrifver en
tätare slutning på lokaler, som äro utsatta för storm och snöbrott,
på det att, om en del går förlorad, resteu åter mä kunua sluta sig
med tiden, den andra fordrar på sådana ställen tvertom ända från
ungdomen en friare ställning, på det livatje stam ma blifva
kraftigare och starkare rotfästad samt således Imttre kunna motstå de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
