Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om uppqvistnmg af träd af A. G. Blomqvist - Courval's method
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till och med skadlig[1]. Man betraktade uppqvistningen
såsom ett mer eller mindre våldsamt ingripande i naturens
fria verksamhet och befarade, att röta, blånad och svarta
fläckar derigenom skulle uppstå i stammens virke, att
saftens eller kådans utflytande från qvistsåren kunde
medföra sjukdomstillstånd, samt, att trädens tillväxt
såväl i höjd som i virkesmassa derigenom komme att lida
afbräck. I motsats härtill ansåg man de torra qvistarnes
småningom skeende förruttnelse och bortfallande
såsom en naturlig process, hvilken för trädets mest
fullkomliga utveckling vore mera gynnsam. Äfven de mest
framstående forstmän hyllade dylika åsigter, och uti
läroböckerna i skogsskötsel omnämnes icke uppqvistningen
såsom en dit hörande åtgärd. Det nästan alltid
orationela sätt, hvaruppå man vid dylika arbeten förfor,
hade äfven ledt till så dåliga resultat, att åsigterna derom
endast kunde blifva ofördelaktiga. Så hade t. ex. i Skottland
för något mer än 40 år tillbaka en viss Mr Gavin
Cree på grund af en oriktig theori om safternas
cirkulation infört det förfarande, att alla grenar från roten
ända till toppen endast afkortades, och flere lika
skadliga sätt att behandla träden kunde anföras från andra
länder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
