- Project Runeberg -  Finska Forstföreningens Meddelanden / Första Bandet /
189

(1879-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om uppqvistnmg af träd af A. G. Blomqvist - Presslers theori för stamhildningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skilda zoner, enhvar med lika stor bladyta, så kan man
antaga att den öfversta zonen förhåller sig till den
mellersta nngefär såsom 1 till il, men till den nedersta
såsom 1 till 4. — Till följd af trädens olika förhållande
till ljus och skugga med flere omständigheter kunna
dook de nyssnämnda proportionerna mycket variera.

4. Stommens tillväxt i tjocklek rid ett »m hnjd ä
densamma nr jrroportionel till den ofvanom samma punkt
befintliga blailpirmär/an; länf/s hela den q rist erna delen af en
stam är dess tillväxt i tjocklek i det närmaste lika star,
medan doremot länf/s den med rjvistar besatta delen af stammen
(kronan) tillväxten all hurra af tar/er mat tappen i samma
proportion, som dm nfrannm bearje höf/re punkt bifinlUr/a
blad-förmäi/un är mindre

I denna lärosats ligger tyngdpunkten för Presslers
theori för stambildningen. Den har till först blifvit. af
honom framställd samt genom många och noggranna
undersökningar konstaterad. En tillfredsställande
förklaring till detta faktum lemnar växtfysiologin. Det är
icke de uppåtstigande utan de från kronan nedåtgående
safterna, som innehålla de näringsämnen, hvaraf nya
celler kunna bildas. Den större eller mindre q vantitet
af näringsämnen, som kan finnas i denna saft, måste
främst vara beroende af den större eller mindre mängd
af chlorophyllförande bladceller, som befinna sig ofvanom
eu viss punkt å stammen; ty det är som bekant endast
genom dylika celler som assimilationen af växternas
näringsämnen kan ega rum.

Om vi betrakta ett träd, som uppväxt fristående
eller i ett blädskogsbestånd, så är det qvistigt lågt ned.
Stammen kan vid brösthöjd vara ganska tjock, men
af-smalnar hastigt från den höjd, der qvistama vidtaga. Trä-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:36:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fiforst/1/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free