Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om uppqvistnmg af träd af A. G. Blomqvist - Presslers theori för stamhildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stade stammen blifva de dock snart, åter icke allenast,
lika tjocka, utan betydligt tjockare iin förut, medan
saf-ringame nedtill såsom vid brösthöjd fortfarande under
några år iiro smala. Orsaken dertill att tillväxten i
tjocklek å öfre delen af stammen är starkare än vid dess
neclre del, kan förklaras sålunda, att cellerna i
eambinm-ringen närmare kronan emottaga och tillgodonjuta en
med näringsämnen mer koncentrerad saftström än de
nedtill belägna cellerna i samma ring. — Såsom ett
exempel på den starkare tillväxten vid öfre delen af
stammen efter en uppqvistniug omnämner Pressler en
lört-årig tall, från hvilken år 1801 tvåtredjedelar af dess
nedersta qvistar blefvo borttagna. Safringens tjockleck
var siste året före uppqvistningau (1KG0) 1 millimeter;
1861 blott 0,c mm.; 18611 redan 2,4 mm.; 1863 3,i; mm.;
närmast, under kronan till och med 5 mm.
Professor Nördlinger i Hohenheim, som anställt en
mängd profmätningar på tvärskifvor tagne från
uppqvi-stade träd i Scliwarzwald, har endast konstaterat,
ifrågavarande af den praktiska erfarenheten derstädes i stort,
iakttagna förhållande.
Slutligen har Puessler ännu uttalat följande för hans
mathematiska åskådningssätt betecknande lärosats:
fl. ,,Stammens form och formtal, isynnerhet den
qvist-rma delens af densamma, är en funktion af trädets krona.
Den är således beroende deraf, om kemian är ansatt lwyt
etter täyt, af dess form och af den tid den Inmät vaka.11
Anställandet af försiik ined uppqvistuing.
Ehuru den i utlandet, nu redan vunna erfarenheten
ställer utom tvifvel, att uppqvistniug af träd är lönande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
