Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Om uppqvistnmg af träd af A. G. Blomqvist
- Uppqvistning af träd i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Uppqvistning af träd i Finland.
De olika trädslagens användbarhet till annat än
brännved beror främst deraf, om de utbilda långa, raka,
jemntjocka och qvistrena stammar. Af alla trädslag
utmärka sig främst barrträden häruti, medan deremot
löfträden blott i ringa grad ega förmågan att utbilda
timmerstammar.
För att vid en ordnad skogshushållning erhålla den
största möjliga mängd af timmer bör skogen från
tidigaste ålder uppkomma jemnårig och tät samt fortfarande
under hela dess utveckling bibehållas i slutet bestånd.
Det är derföre endast efter traktvis afverkning, som
dylik jemnårig och sluten återväxt kan uppstå, medan
deremot efter blädning hvarje skog efter hand förvandlas
till tarfskog, som företrädesvis innehåller träd användbara
till brännved, men deremot är fattig på dugliga
timmerträd. I ett slutet bestånd tvinga träden hvarandra
genom sin inbördes täflan att växa i höjden och
utbilda sålunda höga stammar. Till följd af den i slutna
bestånd dunkla skuggan fälla träden sina barr och löf
från de nedre qvistarne, hvilka tidigt vissna, uttorka och
affalla. I dylika skogar utbildas af sig sjelf höga, qvistfria
och dyrbara timmerstammar.
Betrakta vi deremot de skogar, som uppkommit
efter blädning, så finna vi, att träden der stå alltför glest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 01:36:18 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/fiforst/1/0201.html
