Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deltiden stora gods, som tillhörde dels furstarne, dels
klostren. Af dessa äro de furstliga godsen
(Kam-mergiiter) af särskild betydelse, då det är lråga om
statsskogarne i Tj-skland, ty det är egentligen från dem
som statsskogarne på senare tider bildats. Kändt är neml.
att dessa gods icke blott omfattade sådana
jordbruksområden, från hvilka de regerande husen fingo sitt lifs
uppehälle, utan till dem hörde också vidsträckta skogar,
hvilka tjenade, liksom de för jagten enkom förvärfvade
skogskomplexen, till jagtparker. Bland sådana skildt
tillskansade skogar må nämnas de s. k. „Bannforste‘‘,
hvilka äro kända allaredan på 800 talet.
Den första, som gjorde en brytning i dessa för
medeltiden egna förhållanden, var Kurfursten af
Brandenburg, Joakim II. För att kunna förbättra landets i
obestånd komna finanser, förklarade han nemligen i början
af 15 hundra talet de egentliga domänerna för
statsegendom och behöll endast skogarne för egen räkning.
Sålunda komino de ursprungliga „Kammergiiter“ att redan
då fördelas på staten och hofvet. (Domänen uud
Domänen chatull gitter) och förvaltningen att ordnas under
en skild stats- och hoi- förvaltnings personal.
Uti denna reform, ehuru den icke berörde skogarne,
ligger dock redan ett första steg till uppkomsten af stats
skogar, ty, såsom nämdt, hafva äfven dessa tagit sin
början från hofdomäner. Det förgick emellertid ännu
inemot 200 år innan några statsskogar bildades i Tyskland.
Början gjordes neml. först år 1713 eller strax efter det
konung Fredrik Wilhelm I bestigit tronen, men frågan
om domänskogarnes (Domänen chatull guter) förklarande
för stats-skogar blef dock icke slutbehandlad förr än vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
