Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Staten 75,404 tunnland.
Stiftelserna 20,892
Grefskaperna 38,225 **
Barouierna 17,329 n
Stamhusen 25,822 n
Fideikommissen • 8,857 rt
Andra jordegare • 132,575 r>
Summa 319,104 tunnland.
Sedan den tid, från kvilken dessa uppgifter datera
sig, kafva bland annat statsskogarne ökats. De
upp-gingo neml. år 1880 till 82,403 tunnland, oeh till denna
summa bör rätteligen ännu läggas 2,099 tunnland, som
lyda under de kongi, lust- och jagtslotten, samt 3,213
tunnland flygsandsplantager, men dessa sortera dock
icke såsom de öfriga statsskogarne under
Finansministeriet utan under Inrikesministeriet. Till följd hftraf
uppgår statsskogsarealen egentligen till 87,715 tunnland.
Likaså har sedan den tiden landets skogsvidd för öfrigt
förstorats och uppskattades 1880 till 372,806 tunnland.
Uppkomsten af statsskogar. I äldsta tider hade de
danska kouungarne, liksom de tyska furstarne, sina
förnämsta inkomster från jordagods. Af dessa voro en del
ursprungligen anslagna till konungens underhåll; andra
åter hado förvärfvats genom arf eller köp. Dessa gods,
hvilka alla småningom öfvergingo till staten ökades
isynnerhet vid reformationens införande, då kronan satte
sig i besittning af en del kyrklig jordegendom, bland
annat sådan, som tillhörde biskoparne.
I början förvaltades dessa gods än på ett, än på ett
annat sätt. Såsom statsegendom hade dessa icke keller
någon egentlig betydelse förr än i slutet af 17:de år-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
