Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flygsaudsfält åter i skogbärande tillstånd, de mest
karakteristiska. Endast ljungkedarne upptaga S63,578
tunnland eller omkring Vs landets hela areal och
sammanräknas dessa med tlygsandsfälten, så får man icke mindre
än ungefär 1 milj. tunnland, som äro skoglösa eller en
yta som nära nog motsvarar 2l/4 gånger den skogbärande
marken.
För att kunna återföra dessa vidsträckta
ödemarker, som i tiden, enligt nyare forskningar, varit
skog-beväxta, åter i skogbärande tillstånd, påbörjade staten,
såsom redan blifvit antydt, i furra århundradet att
anlägga plantager, bland annat, å ljunghedarna på .Jylland.
Dessa misslyckades dock i brist på tillräcklig
kännedom såväl af hedarnes olika beskaffenhet, vestvindarnes
menliga inverkan m. m. som ock af de trädslag, hvilka
bäst lämpade sig för kulturer å dessa marker. Först
användes tallen, som vid den tiden äfven uppdrogs vid
kulturerna å de nordtyska hedarne, men, ehuru i början
visande en god trefnad, aftog dess växt småningom tills
de uppkomna bestånden slutligen giugo ut. Samma
dåliga resultat, som tallen lemnade, gaf äfven de
sedermera införda trädslagen: björk, alm och ask. Med den
vanliga granen, som derpå följde i ordningen och
hvil-ken numera med stor framgång odlas, var också
förhållandet i början detsamma, eller innan man kom till
insigt isynnerhet om de vestliga vindarnes störande
inverkan på de unga plantorna och nödvändigheten att
skydda dessa antingen genom läbälten eller genom att
uppdraga plantorna i större slutna massor m. m. Man
började så småningom att använda skilda skyddsträdslag
och som sådana visade sig i början den österrikiska
tallen, hvitgranen och bergtallen vara de lämpligaste. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
