- Project Runeberg -  Finska Forstföreningens Meddelanden / Elfte Bandet. Första-Andra häftet /
65

(1879-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

65

oftcr behof. Om våren måste sängarne efterses och möjligen af
kala uppryckta plantor förses med jord omkring stängeln eller
ånyo insättas. Omsorgsfull rensning af ogräs, så att icke
gräsväxt får innästla sig är en liufvudregel för frösängaraes rätta
skötsel. Lämpligaste storleken för plantornas utsättande i skogen
är då de uppnått en storlek af omkring 20 till 30 centimeter,
men om gräsväxteu är mycket stark, användes helst ännu
något högre plantor. För att uppnå nämnda storlek behöfva dessa
uppkomna af godt frö 2 till 3 år. En gång hafva redan en
sommar gamla plantor af frö från Nykyrka kunnat utsättas om
hösten, men äfven ’i åriga plantor hafva användts.’)

Enligt den hittills här vunna erfarenheten bör mau
undvika täta planteringar. Såsom den högsta grad af täthet ville
jag fororda det klassiska mellanafståndet i Nykyrka parken,
således 14 X 13 fot, hvilket äfven i Punkaharju visat så goda
resultat: men har mau tillräckligt tillgång på öppna
planterings-marker, så anser jag det mera ändamålsenligt att på en hektar
sinbringa endast 200 till 100 plantor. I sådant fall komma icke
att uppstå, rena lärkträdsbestånd, men deremot sådana, i hvilka
lärkträdet förekommer i tillräckligt stark inblandning. Vidare
anser jag rådligt att inom ett revier icke koncentrera alla
planteringar blott inom ett block eller en kronopark, utan att tvärtom
anlägga Hera från hvarandra tillräckligt långt afskilda
planterings-områden. Därigenom skyddas nämligen dessa från spridning af
insekter och svampskador. Fråga blir då hvilka trädslag bäst
lämpa sig i blandning med lärkträdet. I nordliga Ryssland och
Sibirien är det oftast tall och björk, Törst dernäst gran, med
hvilka den delar grund. I Tysklaud anser t. ex Gayer granen
för ett lämpligare blandningsträd. Aspar äro för lärkträdet
skadliga, emedan den för detsamma farliga barrost-svampen (Cæomn
Lancia) nödvändigt fordrar aspträd för att utveckla sig, fråu hvilka

’) 1 revier, der större kulturor komma att aaorduas, vore skäl
att i början såväl för plantskolornas inrättande sora vid de första
planteringarna anlita någon vid dylika arbeten van från skogsvaktareskolan

i Evois utgången skogsvaktare, samt att låta skogsvaktare frän
närbelägna revier som få att utföra dylika arbeten, mot skild godtgörelse
deltaga uti dessa så mycket, att de utan att betala dyra l.lropeuningar
kunna komma till rätta på egen band.

5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:38:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fiforst/11/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free