Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2(10
Hr Horatius genmälde att vid större utstämpliugar flera
yxor borde få användas, enar först mästaren i alla fall ej bela
tiden kunde följa med sjelfva räkningen.
Hr Sallmén åter betonade, att dä redan öfvervaknndot af
2:ne yxor var förenadt med svårigheter, användande af flera
sådana ej kunde komma i fråga.
Hr Riddelin ville anmärka härtill, att ifall forstmästaren
bör föra protokoll öfver uppräkningen, ban oj kan noga
öfvervaka ens 2:ue stämplare. Ansåg förty att protokollföringen ej
borde tillkomma forstmästaren, utan stämpel karlen. Sedan
Hr Caniieliii ännu talat för affattande af resolution i
fråga u, verkstäldes omröstning, hvarvid pluraliteten var af den
åsigt att diskussionen skulle utgöra Svår pd frågan. På
förslag af Frihene E. Wrede beslöt mötet tillika pointera
nödvändigheten af att frågan, sedan mera erfaronhet vunnits, 6kulle
inyo upptagas till diskussion.
Ehuru aftonen var långt framskriden upptogs ännu till
diskussion programmets återstående och så lydande
3:dje fråga: Huru bör hagmarksskötseln
lämpligast wdnas i och för befrämjande af såväl
gräs-som skogsväxten ?
Frågan refererades af Kommunalrådet Stjeriivall sålunda:
Såsom frågan nu är framstäld synes den innebära
uppnåendet af tvenne mål, gräs- och skogsväxt. Och emedan
densamma uteslutande berör hagmarkens skötsel, unses måhända
lämpligast att först klargöra, till hvad och hvilket ändamål vid
ett jordbruk hagrnarken afses, äfvensom huru sådan mark
under vanliga förhållanden häfdas. I Tavastland och delar af
Ny ands och Aho län, hvarest jordlägenheterna af gammalt
blifvit merendels skiftade i långa och smala skogsskiften,
häfdas vanligen främre delen af skiftet eller bröstmarken i likhet
med så kallad hagmark sålunda, att man höst och vårtid, då
.samfärdseln med den bakre delen af skogen är försvårad,
hämtar häri frän skogstarfvor, förnämligast ströämneu till
ladugården äfvensom att denna del hufvudsakligast upplåtes till betes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
